Gå direkt till sidans innehåll

Syrehalt i bottenvatten

Indikator PK. 10.47.3. 21

Syre är livsviktigt för de flesta organismer, och låga syrgashalter vid botten kan leda till bottendöd. Vissa bakterier kan klara de låga syrenivåerna, och dessa bildar svavelväte vid nedbrytning av organiskt material. Därför används halten svavelväte som en indikator för syreförhållandena i botten vid syrebrist.

Anledningen till att vatten blir syrefattigt eller syrefritt är många, och halterna varierar naturligt under året. Efter vår- och sommarblomningen av alger i vattnet sjunker syrehalterna då det finns mer organiskt material som ska brytas ner, vilket kräver syre. Även under perioder med mer tillrinning av t.ex. humusämnen kan syrenivåerna sjunka. Ökade algblomningar på grund av övergödning kan därför leda till minskade syrgasnivåer i bottnen. Minskade syrgasnivåer kan även leda till internbelastning av sjön, då fosfor frigörs från bottensedimentet och leder till ökad övergödning trots oförändrad extern påverkan. Detta kan leda till t.ex. ökade blomningar av cyanobakterier under sommaren.

Djupare sjöar har ofta lägre syrenivåer i bottenvattnet då omblandningen av sjöns vatten ofta är sämre, speciellt under vinter och sommar då en naturlig temperaturskiktning av vattnet bildas. Detta gör att vattnet närmast bottnen ligger relativt still, och inte syresätts i samma utsträckning som ytvattnet. Eftersom syrehalten i bottenvattnet påverkas i stor utsträckning av sjöns djup är det svårt att jämföra syrehalter mellan olika sjöar.

Augustivärden för halten löst syrgas i bottenvatten, mätt i mg/l. Negativa värden representerar halten svavelväte (H2S), även detta i mg/l.

Rad-id Mätområde Datum Värde (mg/l)

0

Årstaviken

1982

1,40

1

Årstaviken

1983

4,90

2

Årstaviken

1984

5,00

3

Årstaviken

1987

4,20

4

Årstaviken

1988

4,70

5

Årstaviken

1989

5,80

6

Årstaviken

1990

3,50

7

Årstaviken

1991

4,00

8

Årstaviken

1992

2,90

9

Årstaviken

1993

4,48

10

Årstaviken

1994

1,83

11

Årstaviken

1995

2,29

12

Årstaviken

1996

1,34

13

Årstaviken

1997

0,54

14

Årstaviken

1998

7,02

15

Årstaviken

1999

3,30

16

Årstaviken

2000

8,00

17

Årstaviken

2001

6,80

18

Årstaviken

2002

3,20

19

Årstaviken

2003

4,40

20

Årstaviken

2004

0,60

21

Årstaviken

2005

3,30

22

Årstaviken

2006

3,60

23

Årstaviken

2007

3,60

24

Årstaviken

2008

3,50

25

Årstaviken

2009

4,90

26

Årstaviken

2010

2,70

27

Årstaviken

2011

0,60

28

Årstaviken

2012

1,90

29

Årstaviken

2013

1,70

30

Årstaviken

2014

1,40

31

Årstaviken

2015

2,30

32

Årstaviken

2016

5,20

33

Årstaviken

2017

2,30

34

Årstaviken

2018

1,50

Datakälla: Stockholm Vatten och Avfall (SVOA).

Kommentar

Det är svårt att dra några generella slutsatser om syreförhållandena i sjöarna. Detta dels för att trenderna är otydliga och halterna mycket varierande från år till år, vilket kan bero på att värdena är baserade på enstaka provtillfällen samt naturliga årsvariationer, men även för att grundförutsättningarna för sjöarnas syrehalter är mycket olika.

En något positiv trend kan urskiljas för Ältasjön och Sicklasjön, medan en något negativ trend kan urskiljas för Magelungen och Årstaviken.

Kontakt
Uppdaterad: 2026-03-09