Gå direkt till sidans innehåll

Syrehalt i bottenvatten

Indikator PK. 10.47.3. 21

Syre är livsviktigt för de flesta organismer, och låga syrgashalter vid botten kan leda till bottendöd. Vissa bakterier kan klara de låga syrenivåerna, och dessa bildar svavelväte vid nedbrytning av organiskt material. Därför används halten svavelväte som en indikator för syreförhållandena i botten vid syrebrist.

Anledningen till att vatten blir syrefattigt eller syrefritt är många, och halterna varierar naturligt under året. Efter vår- och sommarblomningen av alger i vattnet sjunker syrehalterna då det finns mer organiskt material som ska brytas ner, vilket kräver syre. Även under perioder med mer tillrinning av t.ex. humusämnen kan syrenivåerna sjunka. Ökade algblomningar på grund av övergödning kan därför leda till minskade syrgasnivåer i bottnen. Minskade syrgasnivåer kan även leda till internbelastning av sjön, då fosfor frigörs från bottensedimentet och leder till ökad övergödning trots oförändrad extern påverkan. Detta kan leda till t.ex. ökade blomningar av cyanobakterier under sommaren.

Djupare sjöar har ofta lägre syrenivåer i bottenvattnet då omblandningen av sjöns vatten ofta är sämre, speciellt under vinter och sommar då en naturlig temperaturskiktning av vattnet bildas. Detta gör att vattnet närmast bottnen ligger relativt still, och inte syresätts i samma utsträckning som ytvattnet. Eftersom syrehalten i bottenvattnet påverkas i stor utsträckning av sjöns djup är det svårt att jämföra syrehalter mellan olika sjöar.

Augustivärden för halten löst syrgas i bottenvatten, mätt i mg/l. Negativa värden representerar halten svavelväte (H2S), även detta i mg/l.

Rad-id Mätområde Datum Värde (mg/l)

0

Råcksta Träsk

1984

4,20

1

Råcksta Träsk

1985

1,30

2

Råcksta Träsk

1986

5,30

3

Råcksta Träsk

1987

3,00

4

Råcksta Träsk

1988

6,70

5

Råcksta Träsk

1989

6,20

6

Råcksta Träsk

1990

3,40

7

Råcksta Träsk

1991

1,40

8

Råcksta Träsk

1992

3,20

9

Råcksta Träsk

1993

4,73

10

Råcksta Träsk

1994

3,10

11

Råcksta Träsk

1995

4,70

12

Råcksta Träsk

1996

2,36

13

Råcksta Träsk

1997

0,00

14

Råcksta Träsk

1998

4,01

15

Råcksta Träsk

1999

5,30

16

Råcksta Träsk

2000

1,70

17

Råcksta Träsk

2001

5,20

18

Råcksta Träsk

2002

1,40

19

Råcksta Träsk

2003

1,80

20

Råcksta Träsk

2004

1,50

21

Råcksta Träsk

2005

2,10

22

Råcksta Träsk

2006

5,40

23

Råcksta Träsk

2007

0,60

24

Råcksta Träsk

2008

4,10

25

Råcksta Träsk

2009

0,30

26

Råcksta Träsk

2010

5,10

27

Råcksta Träsk

2011

3,70

28

Råcksta Träsk

2012

1,30

29

Råcksta Träsk

2013

3,60

30

Råcksta Träsk

2014

1,70

31

Råcksta Träsk

2015

6,70

32

Råcksta Träsk

2016

0,50

33

Råcksta Träsk

2017

2,40

34

Råcksta Träsk

2018

3,90

Datakälla: Stockholm Vatten och Avfall (SVOA).

Kommentar

Det är svårt att dra några generella slutsatser om syreförhållandena i sjöarna. Detta dels för att trenderna är otydliga och halterna mycket varierande från år till år, vilket kan bero på att värdena är baserade på enstaka provtillfällen samt naturliga årsvariationer, men även för att grundförutsättningarna för sjöarnas syrehalter är mycket olika.

En något positiv trend kan urskiljas för Ältasjön och Sicklasjön, medan en något negativ trend kan urskiljas för Magelungen och Årstaviken.

Kontakt
Uppdaterad: 2026-03-09