Nickel i sediment

Foto: Magnus Sannebro

Indikator PK. 10.47.1. 7

Variationen inom ett område kan vara stor. Även om proverna tas på samma plats kan halterna skilja mellan två provtagningar. Värdena ska därför inte användas för att bedöma trender inom enskilda vattenområden.

Diagram
Tabell
Jämför

Nickelhalter i ytsediment
Rad-id	Vattenområde	Senaste värdet (µg/g ts)	Datum
0	Brunnsviken	40	2016
1	Bällstaviken	33	1997
2	Bällstaån	46	1997
3	Djurgårdsbrunnsviken	40	1997
4	Drevviken	52	2002
5	Fiskarfjärden	40	2013
6	Fiskarfjärden (Vårberg)	44	2013
7	Fjäderholmarna	33	2002
8	Flaten	31	2002
9	Görväln	59	1999
10	Hammarby sjö	26	1997
11	Judarn	37	2002
12	Karlbergskanalen, Klara Sjö	44	1997
13	Kyrkfjärden	39	2013
14	Kyrksjön	30	2002
15	Käppala	29	2013
16	Laduviken	38	2002
17	Lidingöbron	35	2013
18	Lilla Värtan	32	2013
19	Lillsjön	63	2002
20	Långsjön	52	2002
21	Magelungen	50	2002
22	Reimersholme	40	2013
23	Riddarfjärden	47	2013
24	Råcksta Träsk	43	2002
25	Rödstensfjärden	39	2013
26	Saltsjön	32	2013
27	Sicklasjön	49	2002
28	Stora Essingen	47	2002
29	Trekanten	50	2002
30	Ulvsundasjön	45	2013
31	Årstaviken	48	2013
32	Ältasjön	34	2002

Datakälla: Rapporter: IVL B1297 (1998), Stockholm Vatten (1999), SGU (2001), IVL B1538 (2003), SGU (2010:17), Länsstyrelsen 2011:19 (2011), JP Konsult (2015:3), NIRAS sedimentprovtagning Brunnsviken (2016)

Exportera data till Excel

Tillståndsklassning
Rad-id	Beskrivning	Gräns
0	Mycket höga halter	>250 µg/g ts
1	Höga halter	50–250 µg/g ts
2	Måttligt höga halter	15–50 µg/g ts
3	Låga halter	5,0–15 µg/g ts
4	Mycket låga halter	<5,0 µg/g ts

Nickel i sediment

Tillståndsklassning