Gå direkt till sidans innehåll

Livskraftig grönstruktur


Öppen dagvattenlösning med växtbädd - Norra Djurgårdsstaden.
Mål PK2. 3. 5

Staden ska ha en livskraftig grönstruktur med rik biologisk mångfald

Stockholm har ett rikt och varierat växt- och djurliv anpassat till de naturgivna förutsättningarna i berggrund, jordmån och klimat samt det natur- och kulturhistoriska arvet. Staden är artrik och det rika växt- och djurlivet bidrar till Stockholms attraktivitet. När staden växer ska den biologiska mångfalden stärkas och utvecklas.

Delmålet kan uppnås genom att:

  • Stadens arbete ska inriktas på att upprätthålla och utveckla funktionerna i strukturen av ekologiskt värdefulla områdena, bl.a. med en stor variation av natur och kulturlandskap.
  • Säkerställa en ändamålsenlig skötsel.
  • När ny mark används ska hänsyn tas till förutsättningar för biologisk mångfald och en lämplig grönytekompensation säkerställs.
Målbedömning: Delmålet har uppfyllts delvis Delmålet har uppfyllts delvis

Bedömning av måluppfyllelse
Trafiknämnden bedömer att delmålet har uppfyllts delvis under programperioden 2016-2019.

Den biologiska mångfalden karakteriseras av ständiga förändringar och att stärka den biologiska mångfalden innebär inte att landskapet konserveras i dagens form. Variationen och robustheten bör i stället säkerställas genom ett fortsatt varierat natur- och kulturlandskap.

Skydd och ändamålsenlig skötsel är speciellt viktiga i sammanhanget. Genom väl avvägda åtgärder kan vissa rekreativa och ekologiska värden återskapas eller ersättas i de fall oexploaterad mark tas i anspråk för bebyggelse. Utmaningen ligger i att skapa och bibehålla goda förutsättningar för livet i en växande stad och samtidigt främja en långsiktigt hållbar mark- och vattenanvändning utan att viktiga miljövärden går förlorade.

Trafiknämnden leder en samordningsgrupp för Grönare Stockholm som syftar till att stärka arbetet med grön infrastruktur och mångfunktionalitet i stadens parker och grönområden. Inom satsningen Grönare Stockholm har staden arbetat med att anlägga nya parker, gröna gångstråk och torg, samt rusta upp och förbättra befintliga platser. Arbetet har också bidragit till att förstärka ekosystemtjänster och stadens gröna infrastruktur. Samordningsgruppen för Grönare Stockholm utgör även styrgrupp för handlingsplanen för biologisk mångfald och har under året medverkat i framtagandet av Park Stockholm som är tänkt att fungera som en handbok för tjänstemän som arbetar med park- och grönfrågor. Satsningen Grönare Stockholm har fokuserat på områden i staden med väntad hög grad av exploatering. Under perioden 2017-2022 investeras 300 mnkr för ett grönare Stockholm och inom första etappen har 25 projekt startats varav 12 har färdigställts. Sedan i juni 2018 pågår den tredje etappen av satsningen som innebär insatser inom områden som biologisk mångfald, våtmarker och grodtunnlar.

Naturreservatsbildningar och rätt skötsel av naturreservaten bidrar till måluppfyllelsen. De åtgärder som görs i naturreservat, i befintliga parker och för gatuträd syftar till upprätthållandet av biologisk mångfald och en robust grönstruktur. Staden har i enlighet med detta fortsatt arbetet med lokalt omhändertagande av dagvatten i växtbäddar och med omvårdnaden av stadens cirka 40 000 gatuträd. För att stärka trädens förmåga att bidra till ekosystemtjänster och biologisk mångfald underhålls och vårdas träden kontinuerligt genom beskärning och växtbäddsrenoveringar med klimatsmarta växtbäddar med biokolsinblandning.

Stadens arbete med stadsutveckling utgår ifrån översiktsplanen som är ett centralt styrdokument för en hållbar mark- och vattenanvändning. En utredning om lämpliga biotopskyddsområden genom en kunskapsuppbyggnad rörande skyddsformen är påbörjad. Staden har även inlett arbetet med att revidera förslaget till naturreservat för Hagsätraskogen och fortsatt arbetet med naturreservat för Kyrkhamn. Utredningar av eventuell utvidgning av naturreservatet i Årstaskogen och ett nytt naturreservat för Storskogen/Ålstensskogen har påbörjats.

Exploateringsnämnden har ett stadsövergripande perspektiv vid investeringar i park- och naturmark. Investeringarna samordnas därför med stadens övriga gröna investeringar, och beslut om relevant grönytekompensation sker i samverkan med stadsdelsnämnderna, stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden. Staden arbetar med att i samband med exploateringsprojekt vid behov utveckla närliggande parkers och grönområdens kvaliteter genom grönytekompensation.

Stadens mål om exploateringsprojekt som gör relevant grönytekompensation vid ianspråktagande av mark i områden med ekologiska och rekreativa värden har uppfyllts varje år under programtiden. Grönytekompensation har genomförts i 80-88 procent av fallen av ianspråktagande av mark med ekologiska och rekreativa värden.

Övervakning av de kvalitetsfaktorer som ingår i bedömning av ekologisk status enligt vattendirektivet har utförts i ett urval av stadens sjöar och vattendrag med utgångspunkt från det miljöövervakningsprogram för ekologisk status som beslutades 2017. Under 2019 har en särskild insats för att kartera vattenväxter i stadens sjöar genomförts. Staden har vidare löpande undersökt kiselalger i Bällstaån, Forsån och Igelbäcken.

Uppföljningsansvar
  • Trafiknämnden
Genomförandeansvar
  • Exploateringsnämnden
  • Fastighetsnämnden
  • Idrottsnämnden
  • Miljö- och hälsoskyddsnämnden
  • Stadsbyggnadsnämnden
  • Stadsdelsnämnderna
  • Stockholm Vatten och Avfall
Uppdaterad: 2026-03-09