Trafikbullret ska minska

Lastbil på Nynäsvägen. Foto: Jens Johansson.

Bedömning av måluppfyllelse
Trafiknämnden bedömer att delmålet har delvis uppfyllts under programperioden 2016-2019.

Det finns nära samband mellan buller och hälsa, exempelvis kan utsatthet för buller leda till försämrad sömn. Det finns också studier som visar på att lång utsatthet för buller leder till en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Trafiken är den dominerande källan till buller i Stockholm. Faktorer som har stor påverkan på nivåerna är trafikmängd, användandet av dubbdäck samt förekomsten av tung trafik. Även flygtrafiken ger upphov till bullerstörningar.

Stadens har ett åtgärdsprogram mot buller och är i egenskap av verksamhetsutövare också skyldig enligt miljöbalken att vidta de försiktighetsmått och skyddsåtgärder som kan krävas för att åtgärda eller förhindra uppkomst av störning.

Under miljöprogramsperioden har staden strävat efter att i så stor utsträckning som möjligt förebygga uppkomsten och minska konsekvenserna av bullerstörningar från vägtrafiken och genomfört två försök med beläggningar som innehåller mindre stenstorlek än konventionell asfaltsbeläggning. På Hornsgatan, som har dubbdäcksförbud, har en uppföljande mätning visat på en bullerminskning på 3 dB efter en vinter och 2 dB efter 2 vintrar. Den andra sträckan, Ulvsundavägen, lades på hösten 2019 och ska följas upp hösten 2020. Ulvsundavägen har andra förutsättningar eftersom det är en smalare väg med mer tungtrafik och fler dubbdäck. Försöken kommer att ge svar på bullerdämpande funktion samt beläggningens livslängd.

Förutom Hornsgatan har även en del av Kungsgatan samt Fleminggatan infört dubbdäcksförbud. På grund av dubbdäcken används i Sverige särskilt slitstark beläggning. Beläggningarna är stenrika, relativt grova och innehåller hårt stenmaterial, vilket gör dem bullrigare än beläggningar i till exempel mellersta Europa. Dessutom ger de högre rullmotstånd och därigenom högre bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp. Slitaget från dubbdäckstrafiken medför också problem för de bullerreducerande beläggningstyper som används eftersom bortslitet material sätter igen den porositet som gör att de ger lägre buller. Vidare bidrar dubbdäcken i sig till en bullerökning på ca 2-3 dB, beroende på bredd på däcken samt väderförhållanden.

Det har byggts fyra bullerskyddskärmar för att minska buller vid förskolegårdar under programperioden samt en ”grön” bullerskyddsskärm vid Östermalms IP som ett led i att minska buller vid rekreationsområden. Tre bullerskärmar har byggts om för att förlänga livstiden. Ytterligare skolgårdar och rekreationsområden har utretts och ska åtgärdas. Staden har betalat ut bidrag till 45 fastigheter för bullerdämpande fönsteråtgärder som innebär att drygt tusen stockholmare fått en förbättrad inomhusmiljö.

Under programperioden har även ett nytt åtgärdsprogram mot buller tagits fram som fortsätter fokusera på bidrag till fönsteråtgärder, bullerdämpa rekreationsområden, förskole/skolgårdar och bygga om och förbättra befintliga bullerskärmar. Nytt i åtgärdsprogrammet är att tillämpa gröna åtgärder med ljusdesign och att ta fram mindre lokala skärmar/möbler på platser som inte kan skyddas med stora bullerskyddsskärmar.

Staden har även tagit fram en handbok i gröna lösningar för en bättre ljudmiljö. Handboken riktar sig till planerare, arkitekter, tjänstemän och övriga aktörer i samhället som bidrar till det offentliga rummet. Boken ger exempel på platser som kan, ibland med enkla medel, göras tystare genom att addera gröna inslag. Med gröna inslag menas exempelvis vertikala väggar, färre hårdgjorda ytor, växtklädda tak med mera.

Eftersom vägtrafiken är den största källan till buller är även de bilminskande åtgärder som redovisats under delmål 2.1 relevanta för detta delmål. Två projekt under programperioden som bland annat syftar till att minska buller är dels ett som innebär tysta godstransporter på natten, och ett försök att lasta massor på pråmar.

I uppföljningen har en rad åtgärder redovisats från miljöprogramperioden. Flera av dessa hanterar effekterna efter att buller uppstått snarare än att minska själva bullret. För att bullret ska minska krävs också att källan till bullret minskar. Utbyggnaden av laddplatser för el-och hybridbilar innebär mindre buller då elfordon inte bidrar med motorljud som en bullerkälla vid höga hastigheter. Dubbfria gator innebär att beläggningar med mindre stensstorlek kan läggas, som i de flesta europeiska städer, vilket bidrar till en minskning med flera dB både genom tystare beläggning och tystare däck. Att gång-och infrastruktur byggts ut ger mindre plats för privatbilism vilket i förlängningen ger mindre buller. De framtagna hastighetsplanerna innebär att en hel del gator får lägre hastighetsgränser som påverkar bullernivåerna positivt.