DEHP i sediment

Indikator PK. 6. 58

Variationen inom ett område kan vara stor. Även om proverna tas på samma plats kan halterna skilja mellan två provtagningar. Värdena ska därför inte användas för att bedöma trender inom enskilda vattenområden.

Diagram
Tabell
Jämför

DEHP i ytsediment

Välj vattenområde
Rad-id	Mätområde	Datum	Värde (µg/g ts)
0	Brunnsviken	2002	30
1	Brunnsviken	2016	2,8
2	Drevviken	2002	0,5
3	Fjäderholmarna	2002	0,5
4	Flaten	2002	11
5	Judarn	2002	0,02
6	Kyrksjön	2002	1,6
7	Käppala	2013	0,4
8	Laduviken	2002	3,9
9	Lilla Värtan	2013	0,7
10	Lillsjön	2002	0,10
11	Långsjön	2002	1,9
12	Magelungen	2002	2,7
13	Reimersholme	2002	0,10
14	Riddarfjärden	2002	0,4
15	Riddarfjärden	2013	0,9
16	Råcksta Träsk	2002	37
17	Saltsjön	2002	13
18	Saltsjön	2013	4,0
19	Sicklasjön	2002	11
20	Stora Essingen	2002	2,3
21	Trekanten	2002	20
22	Ulvsundasjön	2002	1,2
23	Ulvsundasjön	2013	6,4
24	Årstaviken	2002	0,5
25	Årstaviken	2013	2,9
26	Ältasjön	2002	1,5

Datakälla: IVL Rapport B1538 (2003), NIRAS sedimentprovtagning Brunnsviken (2016)

Exportera data till Excel

Kommentar

Halten DEHP i sediment varierar mycket mellan de olika provtagningslokalerna. Halten är generellt högre i småsjöar, än i centrala Stockholm. Enligt rapportförfattarna kan detta bero på att sjöarnas avrinningsområden karaktäriseras av yngre samhällen än centrala Stockholm.