Gå direkt till sidans innehåll

PCB i sediment

Foto av Husarvikens inre del
Foto: Christer Lännergren
Indikator PK. 10.14. 4

Variationen inom ett område kan vara stor. Även om proverna tas på samma plats kan halterna skilja mellan två provtagningar. Värdena ska därför inte användas för att bedöma trender inom enskilda vattenområden.

PCB i ytsediment (summa 7)

Rad-id Vattenområde Senaste värdet (ng/g ts) Datum

0

Brunnsviken

 210

2016

1

Drevviken

 29

2002

2

Fiskarfjärden

 88

2007

3

Fiskarfjärden (Vårberg)

 20

2000

4

Fjäderholmarna

 75

2002

5

Flaten

 21

2002

6

Görväln

 17

2001

7

Judarn

 34

2002

8

Kyrkfjärden

 8,2

2000

9

Kyrksjön

 16

2002

10

Käppala

 40

2013

11

Laduviken

 28

2002

12

Lidingöbron

 61

2007

13

Lilla Värtan

 50

2013

14

Lillsjön

 160

2002

15

Långsjön

 48

2002

16

Magelungen

 22

2002

17

Reimersholme

 81

2002

18

Riddarfjärden

 540

2013

19

Råcksta Träsk

 61

2002

20

Rödstensfjärden

 8,2

2001

21

Saltsjön

 140

2013

22

Sicklasjön

 84

2002

23

Stora Essingen

 64

2002

24

Trekanten

 100

2002

25

Ulvsundasjön

 90

2013

26

Årstaviken

 100

2013

27

Ältasjön

 18

2002

Datakälla: Rapporter: IVL B1297 (1998), SGU (2001), IVL B1538 (2003), SGU (2010:17), Länsstyrelsen 2011:19 (2011), NIRAS sedimentprovtagning Brunnsviken (2016)

Kommentar

Lilla Värtan

För vattenområdet Lilla Värtan redovisas sedimentdata från provtagningspunkt södra Lidingö Sedimentdata inom Lilla Värtan finns också redovisade från provtagningspunkterna Lidingöbron, Fjäderholmarna och Käppala.

Övergripande

Mätserien "Alla vattenområden" visar medelvärdet av de provtagningsplatser som provtogs både 1997 och 2002, medan 2007 års prover är tagna på andra provtagningsplatser.

Ansvarig organisation
  • Miljöförvaltningen
Kontakt
Uppdaterad: 2026-03-09