Gå direkt till sidans innehåll

Miljögiftsövervakning

Foto: Erik Wijnbladh
Foto: Erik Wijnbladh
Åtgärdsområde PK4. 7

Vision: Staden har tillräcklig kunskap om miljö- och hälsofarliga ämnens källor och förekomst för att bedöma och minska risker för människa och miljö.

För att uppnå visionen krävs att:

  • staden har övervakningsprogram som mäter förekomsten av föroreningar i den yttre och inre miljön, särskilt i miljöer där barn vistas,
  • de viktigaste källorna till farliga ämnen i staden är identifierade och kvantifierade.

Miljöövervakning innebär att kartlägga tillståndet i miljön och hur det påverkas av mänskliga aktiviteter. Sådan information är viktig dels för att få underlag till prioriteringar av vilka åtgärder som är mest angelägna, dels för att följa upp effekterna av genomförda åtgärder. Eftersom effekterna ofta är långsamma behövs långa mätserier för att se förändringar över tid. Miljöövervakningen syftar till att besvara många olika frågor om tillstånd, orsaker och förändringar. Den ger också information om hur miljöstatusen i Stockholm är i förhållande till miljökvalitetsnormer, till exempel i vattendirektivet. Aktörer som är inblandade i miljögiftsövervakning i Stockholm är Miljöförvaltningen, Stockholm Vatten AB och länsstyrelsen. Även inom den nationella övervakningen som samordnas av Naturvårdsverket görs mätningar i Stockholm.

Vattendirektivet
EU:s ramdirektiv för vatten omfattar sjöar och vattendrag, kustvatten och grundvatten. Stockholm berörs av 21 vattenförekomster, varav samtliga delas med andra kommuner. Inga grundvattenförekomster finns för närvarande i staden.
Vattenförvaltningens mål var att alla vattenförekomster ska uppnå en god kemisk och ekologisk status till år 2015, men för de vattenområden som inte gör det har vattenmyndigheten beslutat om undantag, oftast i form av tidsfrist till år 2021 eller 2027 eller i form av sänkta krav. Ett exempel på det sistnämnda är kvicksilver, som bedöms överskrida gränsvärdet i samtliga vattenförekomster i hela landet, och på grund av långvarig och historisk belastning aldrig kommer att nå god status. Den kemiska statusen bestäms av halterna av så kallade EU-gemensamma prioriterade ämnen (priority substances). EU-parlamentet beslutade i augusti 2013 att utöka listan på sådana ämnen från 33 till 45. För dessa prioriterade ämnen finns miljökvalitetsnormer fastställda. Normerna är så kallade gränsvärdesnormer. Även bedömningen av den ekologiska statusen bygger delvis på halter av kemiska ämnen, så kallade särskilda förorenande ämnen. Detta är ämnen som anses vara av extra stor vikt nationellt, regionalt eller lokalt och de ämnen och gränsvärden som gäller beskrivs i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter.

Ansvaret för operativ övervakning ligger enligt vattendirektivet på verksamhetsutövare som belastar ett vattenområde. I Stockholm har diffusa föroreningskällor utan tydliga verksamhetsutövare stor betydelse för påverkan på vattenmiljön. Utsläppen från dessa källor sprids i huvudsak till recipienter med dagvatten. Staden kan därför, i egenskap av huvudman för dagvattennätet, betraktas som verksamhetsutövare genom sin medverkan i utsläppet.

Huvudaktörer för övervakningen är miljöförvaltningen, som har ansvar för samordning av all miljöövervakning i staden, och Stockholm Vatten som utför regelbundna provtagningar inom ramen för sin recipientkontroll i sjöar, vattendrag och kustvattenförekomster. Delar av vattenövervakningen genomförs av regionala samarbeten bland annat Svealands Kustvattenvårdsförbund, Tyresåns Vattenvårdsförbund, Bällstaågruppen med flera. Stadens vattenövervakning samordnas med Länsstyrelsens regionala övervakning. Resultat av provtagningar och undersökningar redovisas på Miljöbarometern.

Uppdaterad: 2024-06-28