Gå direkt till sidans innehåll

Energieffektivisering vid ombyggnad

Mål PK2. 1. 3

Långtgående energieffektivisering ska genomföras vid större ombyggnader

Målet är en halverad energianvändning i Stockholms hela byggnadsbestånd till år 2050. Vid större ombyggnationer finns en större potential att genomföra långtgående energieffektiviseringsåtgärder än vid normalt drift- och underhållsarbete.

Delmålet kan nås genom att:

  • Vid större ombyggnader ska målet vara att minska den köpta energin för uppvärmning, kyla, fastighetsel och tappvarmvatten med minst 30 procent.
  • Där så är möjligt ska en mer långtgående energieffektivisering eftersträvas med sikte på att halvera den köpta energin.
Målbedömning: Delmålet har uppfyllts Delmålet har uppfyllts

Bedömning av måluppfyllelse (2019)
Stockholms Stadshus AB bedömer att delmålet har uppfyllts helt under programperioden 2016-2019.

År 2009 beslutade riksdagen om nationella energi- och klimatmål. I målen ingår att energianvändningen i den svenska bebyggelsen 2050 ska halveras jämfört med år 1995. Om målet ska uppnås till utsatt tid behöver bland annat långtgående energieffektiviseringar göras i samband med renoveringar.

För att uppnå en halverad energianvändning till år 2050 tillämpar staden energikrav för nybyggnadsprojekt på stadens mark. Det innebär att staden vid markanvisningar har ett mål om att nå en energianvändning om 55 kWh per kvm med målsättning att sträva mot 45 kWh per kvm. Fastighetsbolagen har ett pågående arbete med att införa effektstyrning, vilket gör det möjligt att reglera värmesystemen i byggnaderna mer effektivt. Under tidigare år har de relativt sett mer enkla åtgärderna redan utförts och det som i huvudsak återstår är de mer kostsamma åtgärderna vilka som regel endast utförs vid större ombyggnader. Det finns dock fortfarande en betydande potential för energibesparing då endast cirka 25 procent av bostadsbolagens byggnader har värmeåtervinning i ventilationssystemen.

Ett minskat effektbehov hos bostadsbolagen leder till att Stockholm Exergi kan undvika att starta upp nya och i förlängningen lägga ner de minst önskade anläggningarna. Ägarna Stockholms stad och Fortum har i ett styrelsebeslut i februari 2017 gett Stockholm Exergi i uppdrag att utveckla fjärrvärmesystemet med inriktningen att kolet ska ha fasats ut år 2020.

Vid ny- och ombyggnation ställs krav på energieffektiva system. Ett antal byggnader har valts ut och ska studeras extra i syfte att optimera driften och minska energianvändningen. Efter ombyggnation i Åkeshovs sim- och idrottshall har fjärrvärmeanvändningen minskat med cirka 20 procent. Ett nytt fastighetssystem med en modul för energiuppföljning har köpts in och en strategi för hur energimålen ska nås har tagits fram.

I många av stadens byggnader är det dock svårt att genomföra någon större energieffektivisering vid ombyggnad framförallt beroende på att många av byggnaderna är kulturklassade, vilket gör att åtgärder som tilläggsisolering och tekniska installationer inte kan genomföras. Ungefär 2,5 procent av beståndet per år genomgår större renoveringar. Det beror på att de vanligen görs med cirka fyrtio års intervall. Därför bedömer Stockholms Stadshus AB att staden kommer att ha genomfört tillräckligt mycket energieffektiviseringsåtgärder i fastighetsbeståndet både innan år 2050 och 2020.

Uppföljningsansvar
  • Stadshus AB
Genomförandeansvar
  • Familjebostäder
  • Fastighetsnämnden
  • Micasa
  • SISAB
  • Stockholmshem
  • Svenska Bostäder
Uppdaterad: 2026-03-09