Gå direkt till sidans innehåll

Utsläpp av växthusgaser

Mål PK2. 1. 1

Staden ska verka för att utsläppen av växthusgaser minskar till högst 2,2 ton per invånare till år 2020

Målet har i kommunfullmäktiges budget för 2017 ändrats från 2,3 till 2,2 ton CO2e per invånare som en anpassning till stadens reviderade beräkningsmetod.

Staden har ett långsiktigt mål att Stockholm ska vara fossilbränslefritt senast år 2040 och stadens egen organisation ska vara oberoende av fossila bränslen år 2030. De långsiktiga målen stöds av mål för att minska utsläppen av växthusgaser på kortare sikt. För att nå målet om att minska växthusgasutsläppen till högst 2,2 ton per invånare 2020 behöver staden genomföra åtgärder som minskar utsläppen med 533 000 ton CO2e.

Delmålet kan nås genom att:

  • Samtliga stadens enheter aktivt bidrar till att fasa ut användning av fossila bränslen och arbeta för minskad energianvändning i byggnader, verksamheter och transporter.
  • Staden aktivt verkar för att invånare och verksamma i staden bidrar till att nå målet.

Stadens samtliga nämnder och styrelser ansvarar för genomförandet av delmålet. Miljö- och hälsoskyddsnämnden ansvarar för samordnad uppföljning av delmålet.

Målbedömning: Delmålet har uppfyllts Delmålet har uppfyllts

Bedömning av måluppfyllelse
Miljö- och hälskyddsnämnden bedömer att delmålet har uppfyllts helt under programperioden 2016-2019

Staden har ett långsiktigt mål att Stockholm ska vara fossilbränslefritt senast år 2040 och stadens egen organisation ska vara oberoende av fossila bränslen år 2030.

För att nå målet att minska utsläppen till 2,2 ton CO2e till 2020 ska staden genomföra åtgärder som minskar utsläppen totalt med 667 000 ton CO2e. För att minska utsläppen med 667 000 ton CO2e bedöms staden, i Strategi för fossilbränslefritt Stockholm 2040, behöva genomföra åtgärder som minskar utsläppen med 533 000 ton CO2e. De övriga utsläppen, cirka 134 000 ton CO2e är minskningar som beräknas ligga utanför stadens rådighet, som till exempel lägre emissionsfaktor i den nordiska elproduktionen.

Målet till 2020 är relaterat till antalet invånare och har som basår 2015. Utsläppen av växthusgaser i Stockholms geografiska område beräknas för all energi som används till uppvärmning, el, gas, vägtransporter, arbetsmaskiner samt sjötransporter inom Stockholms stads vattenområde och flyg från Bromma flygplats upp till 915 meters höjd. Enligt Rapportering av energianvändningen och växthusgasutsläppen 2018 och 2019 (Dnr 2020-7562) är utsläppen av växthusgaser 2018 beräknade till 2,0 ton koldioxidekvivalenter (CO2e) per invånare, baserat på tillgänglig statistik och modellberäkningar. Per invånare beräknas växthusgasutsläppen för 2019 vara 1,9 ton CO2e per invånare. 2019 års beräkningar är preliminära och baseras delvis på prognoser och skattade värden. Målet enligt miljöprogrammet (för perioden 2016-2019) var att utsläppen skulle minska till 2,2 ton CO2e per invånare till och med 2019. Målet har alltså redan uppnåtts under 2018. Totalt har utsläppen nästan halverats sedan 1990. Utsläppsminskningar har hittills främst skett inom sektorerna uppvärmning och övrig el- och gasanvändning. Utsläppen från transporter har inte minskat i samma takt trots effektivare fordon och ett större genomslag av förnybara bränslen. Detta beror främst på ett ökat vägtrafikarbete sedan 2012. Under det senaste året har dock vägtrafikarbete och även utsläppen från vägtrafiken minskat.

Enligt Stockholm Exergi AB beror minskningarna av utsläppen från den egna produktionen främst på att drifttiden för det koleldade kraftvärmeverket KVV6 minskat avsevärt.

Staden ställer energikrav på 55 kWh/m2 vid alla markanvisningar sedan 1 juli 2012. Arbetet med att följa upp energianvändningen i dessa nu färdigställda byggnader har påbörjats under 2019 men det finns ännu inget samlat resultat. Stadens nämnder och bolagsstyrelser som äger och förvaltar fastigheter arbetar systematiskt med kartläggningar och energieffektiviseringsåtgärder. Med ett ökat fokus på nyproduktion samt att enklare energieffektiviseringar redan genomförts går arbetet med energieffektiviseringar i det befintliga byggnadsbeståndet något långsammare.

Trafikarbetet inom staden minskade fram till år 2013. Därefter har trafikarbetet ökat med cirka två och en halv procent per år till och med 2018. Under år 2019 minskade trafikarbetet åter med 1,3 procent. Andelen bränslesnåla vägfordon som drivs med förnybara bränslen ökar kontinuerligt. Sammantaget leder dock de båda trenderna till att utsläppen från vägtrafiken minskar. En annan orsak till minskningen av växthusgasutsläppen är att emissionsfaktorn för den Nordiska elen blir allt lägre vartefter andelen förnybara energikällor ökar inom elproduktionen.

Uppföljningsansvar
  • Miljö- och hälsoskyddsnämnden
Genomförandeansvar
  • Samtliga nämnder och styrelser
Uppdaterad: 2026-03-09