God stadsmiljö

Öppen dagvattenlösning med växtbädd - Norra Djurgårdsstaden.

Bedömning av måluppfyllelse
Stadsbyggnadsnämnden bedömer att delmålet har uppfyllts delvis under programperioden 2016-2019.

Goda stadsmiljöer kännetecknas bland annat av att de är bra utformade, levande, trygga och integrerar flera samhällsfunktioner. Attraktiva stadskvalitéer utgörs bland annat av en god tillgänglighet till kollektivtrafik, service, kultur, idrottsplatser och naturområden.

Stadsdelarnas nuvarande kvaliteter skiljer sig från varandra. För att säkerställa att planeringen i staden sker utifrån en helhetssyn, har arbetet med att utveckla områdesplaneringen utvecklats ytterligare. Delaktighet och dialog är viktiga.

Staden växer och ambitionen att skapa en mer sammankopplad stad är väl förankrad i staden. Miljöprogrammets mål är en utgångspunkt för stadens planering där en god stadsmiljö, en livskraftig grönstruktur, en rik biologisk mångfald och en god tillgång till parker och natur med höga värden, alltid eftersträvas i planeringen. I såväl den översiktliga planeringen som vid områdesplanering och detaljplanering strävas efter att planera för ett minskat bilberoende och minskade sårbarheter till följd av klimatförändringar.

Delmålet ligger i linje med stadens översiktsplan om att främja en levande stadsmiljö. Staden har under programperioden arbetat med implementeringen av ”Ett Grönare Stockholm” och GYF (grönytefaktor). Exempelvis ställer exploateringsnämnden krav på grönytefaktor (GYF) för kvartersmark i samband med markanvisningar på stadens mark. Fastighetsnämnden har också utarbetat rutiner för att utreda möjligheten till att skapa eller förstärka ekosystemtjänster i samband med underhållsplanering och trafiknämnden arbetar proaktivt med kommunikationsinsatser för att nå ut med information samt för att ge stadens invånare goda möjligheter att påvrka. Staden har även utvecklat analyser och underlag kring särskilt folkhälsobefrämjande grönytor och befolkningens nåbarhet till dessa. Resultaten kopplas till det stadsövergripande arbetet med social hållbarhet.

Under programperioden har staden även ställt krav på kartläggning, bevarande och om möjligt utveckling av ekosystemtjänster ställts i nybyggnads- och större ombyggnadsprojekt. Möjlighet att skapa ytterligare ekosystemtjänster har också utretts i projekten. Vid slutet av programperioden har möjlighet till skapande/utveckling av ekosystemtjänster utvärderats i samtliga nybyggnads- och större ombyggnadsprojekt. För att öka kunskap och medvetenhet gällande ekosystemtjänster har utbildningsinsatser genomförts. Under programperioden har även gröna tak (sedum) anlagts på flera byggnader och förutsättningarna för att anlägga så kallade biotoptak har utretts.

Stadsbyggnadsnämndens samlade bedömning av utfallet för delmålet är att berörda nämnder uppfyllt delmålets intentioner under programperioden, om inte fullt ut så delvis. I uppföljningen av stadens arbete med planering för en god stadsmiljö finns det flera goda exempel vilket är positivt. Flera nämnder med ansvar för delmålet har också åtaganden som sträcker sig framåt i tiden. Alla genomförandeansvariga nämnder deltar vidare i samverkan kring målet och det förekommer en aktiv dialog med medborgare kring berörda frågor.