Attraktiva gång- och vistelsemiljöer

Bedömning av måluppfyllelse
Trafiknämnden bedömer att delmålet har uppfyllts helt under programperioden 2016-2019.

Gator och andra offentliga rum är både stockholmarnas vardags- och förflyttningsrum men samtidigt viktiga vistelsemiljöer för besökare. Störningar från trafik och trafikanläggningar minskar stadens attraktivitet, både för boende och verksamma i staden men även för stadens alla besökare. När staden växer delar fler människor på de offentliga rummen, vilket ökar möjligheten till interaktion. Det krävs avvägningar för att nyttan av detta ska gagna så många så möjligt. Det är en annan aspekt än trafikens direkta hälsopåverkan i form av exempelvis buller eller utsläpp till luften, men kan leda till att fler väljer att vistas utomhus och att resa med gång och cykel vilket i sig ger positiva hälsoeffekter. Indirekt kan det också ge lägre miljöpåverkan och ökad trafiksäkerhet på grund av minskad biltrafik och lägre hastigheter.

Delmålet ligger i linje med strategin för offentliga rum som kompletterar de styrande principerna från framkomlighetsstrategin som prioriterar utrymme för gång, cykel och kollektivtrafik samt godstrafik med hög beläggning. Detta kan öka gångflödet, dels genom bättre framkomlighet för gående och dels genom att biltrafiken får lägre prioritet på vissa platser och vid vissa tider. Strategin för offentliga rummet utvecklar stadsliv och miljöer för vistelse.

Stockholm är en fotgängarstad där 38 procent av alla resor inom staden görs till fots, vilket är en hög siffra internationellt sett. Vår täta och funktionsblandade innerstad med korta avstånd är tillsammans med den väl utbyggda kollektivtrafiken en av anledningarna till det. Målbilden av ett gångvänligt Stockholm beskrivs i gångplanen genom att staden har ett finmaskigt gångnät och fler väljer att gå istället för att ta bilen. Det är lätt att hitta och medborgarna känner sig trygga. Platser och mötespunkter är väl omhändertagna och inbjuder till möten och vistelse. Stadens offentliga rum ger förutsättningar för att alla invånare och besökare ska kunna, vilja, veta och våga gå. Flera projekt i linje med gångplanens målbild har genomförts eller pågår idag inom staden.

Gångstråk Drottningatan är ett gångprojekt som genomförts över flera år och som slutfördes under 2019. Den förlängda gågatan från Tegnérgatan till Kungstensgatan byggdes om och fick ny möblering. Gågatan Drottninggatan gjordes genomgående i totalt nio korsningar.

Längs gångstråk Norrtullsgatan har gående getts ökad framkomlighet, genom att fyra korsningar byggts om med genomgående gångbanor och övergångstället över Karlbergsvägen har breddats. Gångstråket har fått en tydlig entré söderifrån vid Odenplan. Lokala gångåtgärder har även genomförts för att åtgärda mindre brister i framkomlighet och attraktivitet för fotgängare i Enskede-Årsta-Vantör, Rinkeby-Kista samt Spånga-Tensta, utifrån synpunkter från medborgare och stadsdelsförvaltningar. Exempel på åtgärder är nya gångbanor och passager samt förbättrad belysning för gående.

Konceptet Levande Stockholm har fortsatt att utvecklas för ett ökat stadsliv med trivsamma vistelsemiljöer i hela staden. Projektet har gått från att omfatta två sommargågator sommar 2015 till att omfatta drygt tjugo platser fördelat över i princip hela staden. Även ett vinterkoncept har utvecklats för att göra Stockholm till en mer attraktiv vinterstad. Ett särskilt fokus har lagts på barns behov av lek och rörelse och på kultur, genom till exempel föreställningar, skulpturer och installationer. Innovativ möblering, såsom solcellsbänkar på Norrtullsgatan där mobiltelefoner kunde laddas och flygande rosa svanar på Gamla Brogatan, har också bidragit till att göra stadsrummet välkomnande.

Livsvillkoren för stadens cirka 40 000 gatuträd förbättras löpande, bland annat genom beskärning, växtbäddsrenoveringar samt ny- och återplantering. Med biokol, krossad sten och kompost skapas ett långsiktigt hållbart växtsubstrat med mycket låg belastning på miljön, som samtidigt binder koldioxid. Detta koncept tillämpas nu regelmässigt i stadens växtbäddar.

Utvecklingen av stadens offentliga platser väcker stort engagemang. En servicecenter har bildats som gör det enklare att komma i kontakt med staden. Representanter från staden har varit på plats för att ha en dialog med medborgare och besökare om stadens satsningar för att göra det enklare och säkrare att gå och cykla i staden i samband med kampanjen ”tack för att du cykla och gå” samt invigning av investeringsprojekt och Levande Stockholm platser.

Blomsterprogrammet genomfördes enligt ordinarie rutin över hela staden. Temat för 2018 har hämtat inspiration från den franska barocken. Totalt har ca 200 000 lökar och plantor i 850 blomsterurnor och 50 rabatter smyckats med vår-, sommar-, och höstblommor. Urnor och rabatter är placerade på populära platser där många människor vistas eller passerar samt vid knutpunkter i kollektivtrafiken.

Kampanjen ”I stan utan min bil” genomfördes under åren 2016 – 2018 med syfte att ge stockholmarna en uppfattning om hur Stockholm skulle kunna se ut med färre bilar och ge en möjlighet att uppleva staden på ett annat sätt.

Staden har genomfört mätningar av cykeltrafiken sedan början av 1980-talet. Under 2015 utökades dessa till att även omfatta mätningar av fotgängare. Mätningarna utförs huvudsakligen av trafikobservatörer som registrerar passagerna manuellt. Hösten 2017 installerades 7 fasta mätstationer som registrerar fotgängartrafiken under hela året, dygnet runt. De fasta stationerna är placerade i både innerstaden och ytterstaden och registrerar fotgängarflöden under hela året. 2019 har det registrerats 3,6 procent fler passager jämfört med 2018.

Staden har många verktyg som är viktiga för att kunna nå målet om mer attraktiva gång- och vistelsemiljöer. Kombination av många åtgärder leder tillsammans till måluppfyllelse. Arbetet med att utveckla stadsrummen ständigt pågående – en attraktiv och växande stad är aldrig helt färdig.