Stockholm ska ha frisk luft

Bedömning av måluppfyllelse
Trafiknämnden bedömer att delmålet har uppfyllts delvis under programperioden 2016-2019.

Luftföroreningar påverkar hälsan negativt och utsläpp av partiklar och kvävedioxid kan orsaka ökade besvär hos personer med astma och andra luftvägssjukdomar, påverka hjärt- och kärlsystemet samt ha betydelse för uppkomst av lungcancer. Staden bedriver sedan länge ett målmedvetet arbete för att sänka halterna av föroreningar i Stockholmsluften och arbetar för att förbättra luftkvaliteten avseende partiklar (PM10) och kvävedioxid (NO2). Men miljökvalitetsnormen för kvävedioxid uppnås inte helt och det skarpare svenska miljökvalitetsmålet för frisk luft nås varken för NO2 eller PM10.
Staden har arbetat för att nå delmålet genom konkreta åtgärder för att hantera partiklar, såsom dammbindning. Men den stora potentialen ligger i att förebygga uppkomsten av föroreningar, genom till exempel minskad dubbdäcksanvändning och val av drivmedel och fordon som ger lägre luftföroreningar.

Trafiknämnden har under perioden 2016-2019 bland annat arbetat med åtgärder såsom att införa dubbdäcksförbud den 1 januari 2016 på Fleminggatan och delar av Kungsgatan och det tidigare införda förbudet på Hornsgatan har fortsatt att gälla under hela perioden. I september 2019 tog kommunfullmäktige beslut om att från och med 15 januari 2020 införa miljözon för lätta fordon på Hornsgatan. Trafiknämnden kommer följa upp och utvärdera effekten av införandet.

För att minska påverkan från källan har trafiknämnden genomfört informationsinsatser om dubbdäcksförbudet och om hur dubbfria vinterdäck bidrar till en renare stockholmsluft. Informationsinsatser för ökad efterlevnad av miljözonsregleringen avseende tunga fordon har också genomförts under programperioden. Vidare har trafiknämnden i samverkan med miljö- och hälsoskyddsnämnden och Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) följt och utvärderat åtgärder för att ytterligare minska partikelemissionerna och kostnaderna för åtgärderna. Tidig vårstädning vid risk för överskridanden av miljökvalitetsnormen för PM10 har genomförts samt spolning/befuktning av gator med vatten när vädret har tillåtit. Ett test av nya beläggningar på utsatta gator har också genomförts, exempelvis på Folkungagatan och Hornsgatan. Men även generellt underhåll med nya beläggningar samt test av förbättrad vinterväghållning utan sandning av gångbanor på liknande sätt som sopsaltning av cykelbanor.

Enligt en rapport om användning av dubbdäck i Stockholms innerstad, beställd av trafiknämnden från SLB Analys, har dubbdäcksandelarna vid de nio utvalda gatuavsnitten minskat. Medelvärdet av dubbdäcksandelarna har minskat från 37 procent under 2016 till 32 procent under 2018.

De motorfordon som har störst miljöpåverkan på kvävedioxidhalterna och partiklarna är äldre dieselbilar och bilar med dubbdäck. Eftersom sådana fordon utgör en del av den flotta som trafikerar stadens gator kan en generell minskning av biltrafiken också få viss effekt på målet för luftkvalitet. Trafikkontorets åtgärder för att minska biltrafiken, framförda i uppföljningen av delmål 2.1 kan därmed ha viss relevans även för detta delmål. I enlighet med stadens framkomlighetsstrategi har nämnden fortsatt arbetet med att främja gång-, cykel- och kollektivtrafik samt godsfordon med hög beläggning. Dessutom bedrivs ett arbete för att främja övergången till en fossilbränslefri fordonsflotta, genom fortsatt arbete med utbyggnad av laddinfrastruktur i samarbete med näringslivet och miljö- och hälsoskyddsnämnden.

Staden har också reviderat de gemensamma miljökraven vid upphandling av entreprenader som omfattar krav på renare och nyare fordon och arbetsmaskiner. Miljökraven är beslutade av kommunfullmäktige och ska tillämpas vid stadens upphandlingar av entreprenader.

Utöver trafiknämndens arbete har flera nämnder och bolagsstyrelser tagit initiativ till att främja nyttjandet av hållbara transporter, främst kopplat till medarbetarnas resor i tjänsten, där till exempel elbilar och elcyklar köps in i större utsträckning. Fler väljer också att i första hand gå, cykla eller åka kollektivt i tjänsten.

För sjätte året i rad klarades miljökvalitetsnormen för partiklar, PM10 vid samtliga av stadens mätstationer i gatumiljö och generellt syns en minskande trend av PM10 vid mätstationerna. En av de viktigaste orsakerna till denna minskning är att dubbdäcksanvändningen har minskat men också de driftåtgärder som satts in samt den generella trafikminskningen på stadens gator. Vädret har stor betydelse för halterna, vid nederbörd och fuktiga körbanor är halterna låga.

För andra året i rad uppmättes rekordlåga årsmedelhalter av NO2 vid gatustationerna på Hornsgatan och Sveavägen. Vid samtliga mätstationer underskreds årets NO2-halter normvärdet för årsmedelhalter. Överskridandena har successivt minskat över tid.

Miljökvalitetsnormen för dygnsmedelvärdet NO2 till skydd för människors hälsa överskreds på Hornsgatan, Sveavägen, och intill E4/E20 på Lilla Essingen år 2018. Däremot klarades normen på den nyetablerade gatustationen på S:t Eriksgatan. Det nationella miljökvalitetsmålet för NO2 är strängare än miljökvalitetsnormerna och uppnås därmed inte i staden. På Hornsgatan var antalet dygn med halter av NO2 över normvärdet 60 µg/m3 färre än något år tidigare, medan på Sveavägen och Lilla Essingen ökade antalet överskridandedygn jämfört med år 2017. Ökningen av antal dygn över normvärdet på Sveavägen och Lilla Essingen kan delvis förklaras med låga vindhastigheter under årets vintermånader. Sammanfattningsvis kan konstateras att för att klara miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål för NO2 i hela staden måste utsläppen från vägtrafiken minska ytterligare. Över tid bedöms avgasutsläppen från vägtrafiken att minska på grund av att fordonsflottan successivt förnyas. Hur mycket och hur snabbt halterna minskar beror till stor del på utbytestakten av fordonsflottan, vilka bränslen som används och hur snabbt andelen elfordon ökar. Trafikdämpande åtgärder som till exempel trängselskatt, i kombination med stadens arbete för mer hållbara transporter bland annat genom ökat antal elfordon i staden, förväntas därmed påverka NO2- halterna i positiv riktning framöver.

Trenden visar på att Stockholmsluften har utvecklats positivt under en lång period, och så även under programperioden. Trafiknämnden bedömer att denna utveckling på sikt kommer att fortsätta och att Stockholm kommer att få en allt friskare luft. Sammantaget anser trafiknämnden att delmålet är delvis uppnått eftersom stadens luftkvalitet har blivit bättre men det finns en bit kvar vad gäller NO2-halterna.