Markanvändning
1998 färdigställdes stadens första biotopkarta, vilken bl.a. ger kommunövergripande statistik om vattenområden och biotoper som ingår i skog, öppen mark, halvöppen mark, bebyggda områden och andra marktyper. Kartan reviderades 2009 och i samband med det gjordes också en förändringsanalys.
Indikatorn visar fördelningen av marktyper och vatten, i andelar av den totala kommunytan.
Fördelning av marktyper och vatten
Bebyggd och hårdgjord mark
Halvöppen mark
Myr
Skog
Vatten
Öppen mark
Övrig markDatakälla: Miljöförvaltningen: Databas för Stockholms biotoper 2009, samt reviderad databas för Stockholms biotoper år 1998.
Kommentar
Förändringsanalysen visar att stadens samlade grönyta minskat under perioden 1998-2009 med 155-192 hektar, vilket motsvarar en minskning av 1-2 % av den totala mängden grönyta år 1998. Ökningen av hårdgjord och bebyggd yta är störst inom stadsdelsnämndsområdena Rinkeby-Kista, Spånga-Tensta, Bromma och Hässelby-Vällingby, samtliga i västerort. Östermalm avviker från denna trend med ett nettotillskott av grönyta om ca 1 hektar.
I ovanstående studie har inte ingått att undersöka vad förändringarna betyder kvalitativt sett - ekologiskt och avseende de ekosystemtjänster som naturen erbjuder. Fördjupade studier av detta planeras.
Kommunens yta uppgår till knappt 22 000 ha, varav 45 % var bebyggd eller hårdgjord år 2009.
I ovanstående studie har inte ingått att undersöka vad förändringarna betyder kvalitativt sett - ekologiskt och avseende de ekosystemtjänster som naturen erbjuder. Fördjupade studier av detta planeras.
Kommunens yta uppgår till knappt 22 000 ha, varav 45 % var bebyggd eller hårdgjord år 2009.
Indikator TEMA.4.1.1
Senast uppdaterad: 2013-12-06
Dokument
Biotopkartering 2009
Stockholm stads biotoper - Reviderad databas för Stockholms biotopkarta och övergripande analys av förändringar mellan 1998 och 2009.