Miljöbarometern
Mätningen av skräpfrekvens genomförs på trottoarer, gångbanor och gågator i tre av Stockholms stadsdelar, Kungsholmen, Bromma och Farsta. Mätningen görs på omkring 200 platser i varje stadsdel och pågår under ett antal veckor. Mätningen genomförs av SCB på uppdrag av stiftelsen Håll Sverige Rent och Stockholms stad.
Nedskräpning i gatumiljö
Indikator TEMA. 9.5. 1| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (st) |
|---|---|---|---|
|
0 |
Snus |
2009 |
0,48 |
|
1 |
Snus |
2010 |
0,42 |
|
2 |
Snus |
2011 |
0,38 |
|
3 |
Snus |
2012 |
0,48 |
|
4 |
Snus |
2013 |
0,33 |
|
5 |
Snus |
2014 |
0,35 |
|
6 |
Snus |
2015 |
0,40 |
|
7 |
Snus |
2016 |
0,55 |
|
8 |
Snus |
2017 |
0,40 |
|
9 |
Snus |
2018 |
0,63 |
|
10 |
Snus |
2019 |
0,78 |
|
11 |
Snus |
2020 |
0,65 |
|
12 |
Snus |
2021 |
0,55 |
|
13 |
Snus |
2022 |
0,49 |
Datakälla: Årliga mätningar genom Håll Sverige Rent. Rapport Skräpfacit – Nedskräpning i gatumiljö Stockholm.
Kommentar
Den senaste skräpmätningen i Stockholm visar att nedskräpningen har minskat med mer än hälften mellan 2019 och 2022. Fimpar är den vanligaste skräptypen följt av snus och plast. Plastskräpet ökade under en period men vid de senaste tre mätningarna har mängden plastskräp minskat.
I gruppen övrigt skräp ingår metall, organiskt skräp, glas och glasspinnar. Tuggummi ingår inte i totalsumman eftersom det är ett komplicerat skräpslag att mäta och att städa bort.