Gå till sidinnehåll
Stockholms kommunMiljöbarometern

Köpt energi totalt - ej temperaturkorrigerad

Indikator TEMA.8.1.6

Indikatorn visar den totala mängden inköpt energi för de kommunala verksamheterna. Här ingår både förvaltningar och kommunägda bolag. Elanvändningen omfattar även process-el, exempelvis för gatubelysning och vattenrening.

Energianvändningen är inte temperaturkorrigerad, vilket innebär att ingen hänsyn har tagits till ökat värmebehov under kallare år.

Från och med 2015 ingår bara den el staden använder själv, den el som säljs vidare är avräknad.

Köpt energi till Stockholms stads kommunala verksamheter, ej temperaturkorrigerad

Rad-id Mätområde Datum Värde (GWh)

0

Uppvärmning och varmvatten

2010

1724

1

Uppvärmning och varmvatten

2011

1358

2

Uppvärmning och varmvatten

2012

1366

3

Uppvärmning och varmvatten

2013

1312

4

Uppvärmning och varmvatten

2014

1186

5

Uppvärmning och varmvatten

2015

1146

6

Uppvärmning och varmvatten

2016

1253

7

Uppvärmning och varmvatten

2017

1216

8

Uppvärmning och varmvatten

2018

1201

9

Uppvärmning och varmvatten

2019

1164

10

Uppvärmning och varmvatten

2020

1049

11

Uppvärmning och varmvatten

2021

1222

12

Uppvärmning och varmvatten

2022

1137

13

Uppvärmning och varmvatten

2023

1176

Datakälla: Stockholms stads energicentrum, miljöförvaltningen

Kommentar

Under perioden 2011-2015 minskade mängden köpt energi med 12 procent. Dels genom energieffektiviseringar och dels på grund av utförsäljning av stadens fastigheter.

Under perioden 2015-2019 ökade energianvändningen med två procent. Orsakerna till ökningen är bland annat att S:t Eriks Markutveckling har tillkommit i beräkningsunderlaget från 2016, samt att Stockholm Vatten och Avfall, Stockholms Parkering och Stokab har utökat sina verksamheter. I Stockholm Parkerings fall handlar det om installation av nya laddstationer som motverkar utsläpp och därmed är positiva för miljön. Därutöver har det tillkommit ny byggnadsyta, i huvudsak nya bostäder. Den förvaltade arean ökade med 2,4 procent 2015-2019. Ökningen beror även på att 2015 var ett mycket varmt år och behovet av uppvärmningsenergi var mindre jämfört med ett normalår.

Förändringarna mellan 2020 och 2021 beror till största del på skillnader i utomhustemperatur mellan de två åren.

Ansvarig organisation
  • Miljöförvaltningen
Kontakt
Uppdaterad: 2024-01-29