Miljöbarometern
Nyckeltalet visar snittutsläpp av växthusgaser från Stockholmarnas flygresor. Så kallade höghöjdseffekter; utsläpp av kväveoxider, kondensstrimmor och flyginducerad molnighet, ingår inte.
Klimatpåverkan per flygresa
| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (kg CO2e) |
|---|---|---|---|
|
0 |
Inrikes |
2016 |
134 |
|
1 |
Inrikes |
2017 |
124 |
|
2 |
Inrikes |
2018 |
120 |
|
3 |
Inrikes |
2019 |
117 |
Datakälla: Miljöförvaltningens beräkningar utifrån trafikstatistik från Swedavia och Stockholm Skavsta Airport.
Kommentar
Utsläppen av koldioxid per flygresa har minskat kraftigt sedan 1990. För utrikesresor har utsläppen minskat med cirka 40 procent sedan 1990. Det finns flera anledningar till att utsläppen har minskat, bl.a. har flygplansmotorer effektiviserats och planens egen vikt reducerats, samtidigt har flygplanens resväg förkortats genom bättre logistik och planens kabinfyllning har blivit högre (fler passagerare per flygning).
Inkluderas även andra utsläpp, som kväveoxider samt kondensstrimmor och flyginducerad molnighet (så kallad höghöjdseffekt) blir klimatpåverkan ännu större. Det råder stor osäkerhet kring hur stor klimatpåverkan från höghöjdseffekter är. Utrikes resor har generellt en högre klimatpåverkan från höghöjdseffekter då större delen av flygresan sker på hög höjd. Forskning talar för att klimatpåverkan behöver räknas upp med 1,9 för utrikes resor och 1,4 för inrikes resor om man även ska ta hänsyn till höghöjdseffekterna.
Utsläppsberäkningarna baseras på Miljöförvaltningens beräkningar beskrivna i en rapport från 2017 (Hur stor är klimatpåverkan från stockholmarnas flygresor?). Beräkningarna uppdaterades 2018 med ny utsläppsstatistik från Chalmers/Naturvårdsverket.