Indikatorn visar den totala mängden inköpt energi för de kommunala verksamheterna. Här ingår både förvaltningar och kommunägda bolag. Elanvändningen omfattar även process-el, exempelvis för gatubelysning och vattenrening.
Energianvändningen är inte temperaturkorrigerad, vilket innebär att ingen hänsyn har tagits till ökat värmebehov under kallare år.
Från och med 2015 ingår bara den el staden använder själv, den el som säljs vidare är avräknad.
| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (GWh) |
|---|---|---|---|
|
0 |
Fjärrkyla |
2010 |
9 |
|
1 |
Fjärrkyla |
2011 |
9 |
|
2 |
Fjärrkyla |
2012 |
9 |
|
3 |
Fjärrkyla |
2013 |
10 |
|
4 |
Fjärrkyla |
2014 |
11 |
|
5 |
Fjärrkyla |
2015 |
10 |
|
6 |
Fjärrkyla |
2016 |
10 |
|
7 |
Fjärrkyla |
2017 |
8 |
|
8 |
Fjärrkyla |
2018 |
12 |
|
9 |
Fjärrkyla |
2019 |
8 |
|
10 |
Fjärrkyla |
2020 |
8 |
|
11 |
Fjärrkyla |
2021 |
9 |
|
12 |
Fjärrkyla |
2022 |
10 |
|
13 |
Fjärrkyla |
2023 |
10 |
Under perioden 2011-2015 minskade mängden köpt energi med 12 procent. Dels genom energieffektiviseringar och dels på grund av utförsäljning av stadens fastigheter.
Under perioden 2015-2019 ökade energianvändningen med två procent. Orsakerna till ökningen är bland annat att S:t Eriks Markutveckling har tillkommit i beräkningsunderlaget från 2016, samt att Stockholm Vatten och Avfall, Stockholms Parkering och Stokab har utökat sina verksamheter. I Stockholm Parkerings fall handlar det om installation av nya laddstationer som motverkar utsläpp och därmed är positiva för miljön. Därutöver har det tillkommit ny byggnadsyta, i huvudsak nya bostäder. Den förvaltade arean ökade med 2,4 procent 2015-2019. Ökningen beror även på att 2015 var ett mycket varmt år och behovet av uppvärmningsenergi var mindre jämfört med ett normalår.
Förändringarna mellan 2020 och 2021 beror till största del på skillnader i utomhustemperatur mellan de två åren.
Miljöbarometern