Gå till sidinnehåll
Stockholms kommunMiljöbarometern

Kolinlagring i skog och mark

Skogsstig som löper genom barrskog.
En ansenlig del av stadens kolförråd finns i stadens naturreservat.
Tema TEMA.1.5

Naturmarker innehåller ofta stora mängder organiskt kol i växtbiomassan och i marken, så kallade kolförråd. Kol lagras dessutom kontinuerligt i de flesta ekosystem, de fungerar som en kolsänka som avlägsnar växthusgaser från atmosfären. Viss mark är däremot en kolkälla och marken släpper ut växthusgaser till atmosfären.

Kunskap om kolförråd och kolsänkor kan bidra till utveckling av åtgärder för att bevara eller öka upptag av koldioxid och därigenom bidra till ökad klimatnytta.

Kolförråd

Skog och mark innehåller stora mängder organiskt kol. Dessa kolförråd har byggts upp under lång tid vilket bidragit till att koldioxid (CO2) avlägsnats från atmosfären. Det totala kolförrådet i Stockholms stads skog och mark är 1 729 000 ton kol. Omräknat till koldioxidekvivalenter motsvarar kolförrådet ungefär 6 300 000 ton koldioxidekvivalenter vilket kan jämföras med nästan fyra års årliga utsläpp från energianvändningen inom Stockholms stads geografiska gräns.

Drygt en tredjedel av kolförrådet finns inom skyddade områden, i naturreservat, kulturreservat och i Kungliga nationalstadsparken. Majoriteten av kolförrådet är lagrat i trädklädda marker.

Kolsänka, totalt koldioxidupptag i skog och mark

Totalt fungerar skog och mark i Stockholms stad som en kolsänka, det totala upptaget är ca -35 000 ton koldioxidekvivalenter per år. Det innebär att skog och mark tar upp 35 000 ton koldioxid från atmosfären under ett år.

Ca 40 % av marken i staden fungerar som en kolsänka där huvuddelen utgörs av trädens upptag av koldioxid. Kolsänkan finns till 27 % inom skyddade områden, naturreservat, kulturreservat och Kungliga nationalstadsparken.

När marken är en kolkälla

Ungefär 18 % av marken i staden fungerar som en kolkälla, det betyder att marken avger mer växthusgaser än den lagrar. Majoriteten av dessa utsläpp kommer från torvmark, så kallad organogen mark, som har ett sammanlagt årligt nettoutsläpp på 2 000 ton koldioxidekvivalenter. Dessa marker har även har ett högt kolförråd

Cirka 42 % av marken i staden anses vara i balans, de är varken kolsänkor eller kolkällor. Det är framförallt exploaterad mark.

Minskade utsläpp från dränerad torvmark

För att minska utsläpp av växthusgaser från dränerad torvmark rekommenderas återvätning, Det innebär att grävda diken som tidigare dränerat omkringliggande marker från vatten, nu fylls igen eller tillåts växa igen

Uppdaterad: 2023-01-11
Tema