Halterna av PM2.5 i Stockholmsluften bestäms till stor del av mängden som transporteras med luften från andra länder. Det lokala bidraget utgörs främst av slitagepartiklar från vägtrafiken, men även av förbränningspartiklar från både energiproduktion och vägtrafik.
PM2.5 - årsmedelvärden
Indikator TEMA.2.2.3| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (µg/m3) |
|---|---|---|---|
0 |
2002 |
13,5 |
|
1 |
2003 |
14,4 |
|
2 |
2004 |
11,6 |
|
3 |
2005 |
11,7 |
|
4 |
2006 |
12,8 |
|
5 |
2007 |
9,8 |
|
6 |
2008 |
8,3 |
|
7 |
2009 |
7,4 |
|
8 |
2010 |
7,5 |
|
9 |
2012 |
6,1 |
|
10 |
2013 |
5,4 |
|
11 |
2015 |
4,9 |
|
12 |
2016 |
6,1 |
|
13 |
2017 |
4,9 |
|
14 |
2018 |
5,2 |
|
15 |
2019 |
6,3 |
|
16 |
2020 |
4,7 |
Datakälla: Miljöförvaltningen, SLB
Kommentar
För PM2.5 finns det en miljökvalitetsnorm för årsvärde och avser skydd för människors hälsa. Årsmedelvärdet får inte överskrida 25 µg/m3. Därutöver årsmedelvärdet finns även ett exponeringsmål (8,5 µg/m3) som har fastställts i EU-direktiv. Exponeringsmålet gäller endast i urban bakgrundsluft. Gränsvärdet klaras vid samtliga mätstationer med bred marginal. Även exponeringsmålet klaras med marginal vid samtliga bakgrundsstationer.
I det nationella miljökvalitetsmålet Frisk luft, finns två gränsvärden preciserade för PM2.5: 10 ug/m3 som årsmedelvärde och 25 ug/m3 som 4:e högsta dygnsmedelvärde. Halterna av PM2.5 i Stockholm har minskat sedan år 2006 och är under gränsvärdet. Minskningen i regional bakgrundsmiljö beror främst på minskad intransport av partiklar från övriga Europa.