Gå till sidinnehåll
Stockholms kommunMiljöbarometern

Skadade trafikanter per allvarlighetsgrad

Indikator TEMA.7.7.4

Majoriteten av Stockholms trafikolyckor är lindriga och under de senaste åren har 7 av 10 skadade personer i trafiken erhållit skador av lindrigare karaktär. Till dessa skador räknas blåmärken, skrapsår, mindre skärsår utan större blodförlust och former av sträckning.

Den näst vanligaste skadan är en måttlig skada (exempelvis benbrott på armar eller ben) och drabbar i snitt drygt en fjärdedel av de trafikanter som skadas i Stockholmstrafiken

Andelen personer som skadats allvarligt i trafikolyckor ligger på en relativt låg nivå i Stockholm. Typexempel på vanliga skador bland de som skadas allvarligt är frakturer på höfter, olika skallskador samt frakturer på bröstkorg. Äldre personer (65 år och över) står för en betydande andel av de allvarligt skadade.

Under 2021 omkom 5 personer, vilket är mindre än hälften av medelvärdet de senaste tio åren (8 omkomna/år).

Här redovisas antalet skadade personer i trafiken fördelat på allvarlighetsgrad i text och siffror.

Datakälla: STRADA (personer)
Senaste värdet:
3133 personer (2021).
Utgångsvärde:
4283 personer (2010).

Kommentar

  • I statistiken ingår personer som avlidit eller skadats lindrigt, måttligt eller allvarligt i en trafikolycka. Personer med okända eller utan skador är ej inkluderade. Även olyckor som går under benämningen ej officiell statistik finns inkluderade i statistiken. Exempel på olyckor som inte ingår i den officiella statistikens definitioner av trafikolycka är självmord, sjukdomsfall och fallolyckor.

  • Antalet skadade inte är detsamma som antalet trafikolyckor då det kan skadas flera personer i en och samma olycka.

2020 och 2021
Under 2020 minskade antalet olyckstillfällen med en tredjedel jämfört med 2019. För 2021 har antalet olyckor ökat jämfört med 2020 men är fortfarande lägre än för 2019.
Detta förklaras dels med att pandemin (Covid-19) påverkat stadens invånares resmönster och därmed även olycksstatistiken. En annan förklaring är att vården varit mycket mer ansträngd än vanligt under de senaste åren och att fokus inte legat på olycksrapportering. Likaså kan antalet patienter som sökt sig till akutmottagningarna efter en trafikolycka varit något färre då många av smittskyddsskäl undvikit att söka vård mer än när det varit absolut nödvändigt.

2015-nu
Sedan början på 2015 är samtliga Stockholms läns akutsjukhus med i rapporteringen, vilket har höjt kvaliteten på statistiken. Dock har sjukhusen och polisen haft inrapporteringssvårigheter pga personalbrist och nya försvårande inrapporteringsregler, som framförallt slagit hårt mot rapporteringen av allvarligt skadade. Det totala antalet olyckor och skadade personer i dessa beräknas därför vara något högre än redovisat.

2013-2014
Den påtagliga minskningen av olyckor under 2014 beror på att polisen hade stora problem med sitt nya IT-system, vilket resulterade till ett stort bortfall - framförallt vad gällande de motorfordonsrelaterade trafikolyckorna. Ett visst bortfall skedde även under slutet av 2013.

2005-2010
Fram tom 2010 baserades statistiken främst på uppgifter från polisen eftersom många större Stockholms-sjukhus inte börjat rapportera in i Transportstyrelsens statistiksystem. Sjukhusen spelar en viktig roll eftersom de rapporterar in den absoluta majoriteten av singelolyckor med fotgängare och cyklister. Att många sjukhus inte rapporterat under hela tidsserien innebär att många trafikolyckor med oskyddade trafikanter inte syns statistiken. Den stora ökningen mellan 2005 och 2010 handlar därför snarare om en förbättring av statistiken än att antalet skadade skjutit i höjden på grund av bristande trafiksäkerhet.