Gå till sidinnehåll
Stockholms kommunMiljöbarometern

Trafikolyckor per olyckstyp

Indikator TEMA.7.7.3

Det finns många olika kategorier trafikolyckor, men tre av dem dominerar helhetsbilden i Stockholm - fallolyckor bland fotgängare, upphinnandeolyckor med motorfordon samt cykel singelolyckor. Tillsammans står de för två av tre trafikolyckor som sker i staden.

Under 2020 minskade totala antalet inrapporterade olyckor med 34 % jämfört med 2019. Den absolut största minskningen syns i kategorin fallolyckor som minskade med 68 % och påverkade den totala olycksstatistiken markant. Minskningen av fallolyckor under 2020 kan bero på den milda vintern, att färre äldre vågade sig ut under den pågående pandemin, bristande rapportering från sjukvården alternativt en lägre benägenhet att uppsöka vård för dessa skador eller en kombination av samtliga nämnda alternativ. Antalet inrapporterade olyckor ökade under 2021 jämfört med 2020 men var fortfarande lägre än 2019. Troligtvis har pandemin påverkat olycksstatistiken även för 2021.

Fallolyckan är den vanligaste trafikolyckstypen i Stockholm och har under de senaste fem åren i genomsnitt stått för 26 % av samtliga trafikskadade. I de allra flesta fall skadas fotgängaren måttligt eller lindrigt. Olyckorna är starkt väderberoende och sker oftast pga halka. Även om fallolyckorna är kraftigt säsongsbetonade, sker de året runt. Dessa året-runt-olyckor kan bero på alltifrån ojämnt underlag, sviktande hälsa till dåligt underhåll eller bristande uppmärksamhet.

Upphinnandeolyckorna med motorfordon tillhör de tre vanligaste trafikolyckstyperna i Stockholm och har under de senaste fem åren i genomsnitt stått för 17 % av samtliga trafikskadade. Upphinnandeolyckorna sker när ett eller flera motorfordon kör på framförvarande fordon eftersom de inte hunnit stanna i tid. Denna typ av olyckor är vanliga på platser med ryckig trafik och köer vilket gör att större vägar såsom Essingeleden, Drottningholmsvägen, Södertäljevägen, Södra länken och Nynäsvägen är särskilt drabbade.

Singelolyckor med cykel tillhör de tre vanligaste olyckstyperna i Stockholm och har under de senaste fem åren i genomsnitt stått för 20 % av samtliga trafikskadade. Singelolyckorna beror på olika saker, men många gånger har ingen förklaring till olyckan beskrivits i olycksrapporten. I de fall då orsak har angetts mer ingående är vägarnas underhåll och utformning, föremål på vägarna samt cyklistens beteende och interaktion med cykeln vanligt förekommande.

Här redovisas antalet trafikolyckor fördelat på olyckstyp i text och siffror.

Datakälla: STRADA (olyckor)
Senaste värdet:
3189 olyckor (2021).
Utgångsvärde:
3784 olyckor (2010).

Kommentar

Elsparkcykel
Olyckor med elsparkcykel registreras i Strada som cykelolyckor. Då elsparkcykeln är ett relativt nytt fordon har den inte varit en sökbar trafikantkategori i STRADA uttagswebb. Hösten 2020 kompletterades dock cykelkategorin med den underliggande kategorin eldrivet enpersonsfordon. Även om förändringen gör det möjligt att ta fram olycksdata för elsparcyklar bör man fortfarande vara försiktig med dra för långtgående slutsatser. Under 2021 registrerades 1181 skadade cyklister. Av dessa är 327 personer elsparcyklister. Singelolyckor är i särklass vanligaste olyckstypen.

Olyckor kontra skadade
Observera att antalet olyckor inte är detsamma som antalet skadade personer då det kan skadadas flera personer i en och samma olycka. Olycksstatistiken förknippas med ett okänt mörkertal av varierande storleksgrad beroende på om den trafikolyckan blivit rapporterad av polis eller den skadade uppsökt sjukvård och tillåtit registrering.

2020-2021
Under 2020 minskade antalet olyckstillfällen med en tredjedel jämfört med 2019. För 2021 har antalet olyckor ökat jämfört med 2020 men är fortfarande lägre än för 2019.
Detta förklaras dels med att pandemin (Covid-19) påverkat stadens invånares resmönster och därmed även olycksstatistiken. En annan förklaring är att vården varit mycket mer ansträngd än vanligt under de senaste åren och att fokus inte legat på olycksrapportering. Likaså kan antalet patienter som sökt sig till akutmottagningarna efter en trafikolycka varit något färre då många av smittskyddsskäl undvikit att söka vård mer än när det varit absolut nödvändigt.

2015-nu
Sedan början på 2015 är samtliga Stockholms läns akutsjukhus med i rapporteringen, vilket har höjt kvaliteten på statistiken. Dock har sjukhusen och polisen haft inrapporteringssvårigheter pga personalbrist och nya försvårande inrapporteringsregler, som framförallt slagit hårt mot rapporteringen av allvarligt skadade. Det totala antalet olyckor och skadade personer i dessa beräknas därför vara något högre än redovisat.

2013-2014
Den påtagliga minskningen av olyckor under 2014 beror på att polisen hade stora problem med sitt nya IT-system, vilket resulterade till ett stort bortfall - framförallt vad gällande de motorfordonsrelaterade trafikolyckorna. Ett visst bortfall skedde även under slutet av 2013.

2005-2010
Fram tom 2010 baserades statistiken främst på uppgifter från polisen eftersom många större Stockholms-sjukhus inte börjat rapportera in i Transportstyrelsens statistiksystem. Sjukhusen spelar en viktig roll eftersom de rapporterar in den absoluta majoriteten av singelolyckor med fotgängare och cyklister. Att många sjukhus inte rapporterat under hela tidsserien innebär att många trafikolyckor med oskyddade trafikanter inte syns statistiken. Den stora ökningen mellan 2005 och 2010 handlar därför snarare om en förbättring av statistiken än att antalet skadade skjutit i höjden på grund av bristande trafiksäkerhet.