Miljöbarometern
Indikatorn visar långsiktiga nettoförändringar i areal av olika markanvändningar inom Stockholms stad. Den samlade grönytan i staden omfattar både naturlik mark (här kallad "natur") och mer urbant påverkad vegetationsklädd mark ("urban grönstruktur).
Förändring i markanvändning 1998-2019
Indikator TEMA. 4.13. 25Förändring i markanvändning 1998-2019
Datakälla: Miljöförvaltningen. Stockholms biotopdatabas 2019 bygger på tolkning av infraröda flygbilder från 2019 samt på andra digitala kartunderlag från Lantmäteriet, Jordbruksverket, Sveriges geologiska undersökning, Trafikverket och Naturvårdsverket.
Senaste värdet:
6011 ha (2019)
Utgångsvärde:
5735 ha (2009)
Kommentar
Stadens samlade grönyta minskade under perioden 1998-2019 med 389 hektar netto*, vilket motsvarar en minskning på 3 % av den totala mängden grönyta år 1998.
Stadens biotopdatabas uppdaterades senast utifrån flygbilder tagna 2019. Då användes en ny metodik och klassificeringssystem framtaget av Stockholms universitet. I ett samarbetsprojekt med universitetet skapade staden även en motsvarande, tillbakablickande biotopdatabas för 2009 med den nya metodiken och en övergripande förändringsanalys gjordes för perioden 2009 - 2019. Detaljer kring analysresultaten kan läsas i rapporten ”Biotopdatabas – verktyg för övervakning av biologisk mångfald” som länkas till nedan. Med hjälp av omräkning av vissa klasser har analysen kunnat utsträckas till att även omfatta data från 1998 års ursprungliga biotopkartering.
*Netto innebär den areal grönyta som uppmätts vid det aktuella tillfället. I perioden däremellan har vissa enskilda grönytor förvunnit pga exploatering medan andra tillkommit när vegetation kommit upp på avskalad mark.