Indikatorn omfattar restavfall, matavfall, grovavfall, producentansvarsavfall samt farligt avfall. Vid omräkning till kg/person tas även hänsyn till antal arbetsplatser, fritidshus, och hotellgäster, detta för att öka jämförbarheten mellan olika kommuner.
Avfallsmängder
| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (kg/person) |
|---|---|---|---|
0 |
2007 |
285 |
|
1 |
2008 |
276 |
|
2 |
2009 |
265 |
|
3 |
2010 |
264 |
|
4 |
2011 |
258 |
|
5 |
2012 |
254 |
|
6 |
2013 |
246 |
|
7 |
2014 |
241 |
|
8 |
2015 |
236 |
|
9 |
2016 |
232 |
|
10 |
2017 |
223 |
|
11 |
2018 |
222 |
|
12 |
2019 |
206 |
|
13 |
2020 |
184 |
|
14 |
2021 |
185 |
|
15 |
2022 |
180 |
|
16 |
2023 |
165 |
Datakälla: Avfall Web
Kommentar
Över tid så har hushållens totala avfall minskat men 2023 ökade hushållens totala avfall till hur nivån var innan pandemin. Detta endast på grund av en uppgång av grovavfall och matavfall. Den långsiktiga nedåtgående trenden hör i viss utsträckning samman med teknikutveckling och ett förändrat konsumtionsmönster. Datorer och TV-apparater har till exempel blivit tunnare vilket gjort elektronikavfallet lättare. Hushållen konsumerar också allt färre papperstidningar och fler och fler sorterar sina förpackningar och matavfall.
Matavfallet är det enda mätområde som ökar för varje år under mätperioden.
Att grovavfallet generellt har minskat kan till viss del förklaras med att en allt större andel av hushållen bor i flerfamiljshus i takt med att staden förtätas. Dessa hushåll lämnar mindre mängder grovavfall än villahushåll. En ytterligare förklaring kan vara att stockholmarna i lägre grad själva tar hand om sitt grovavfall från bygg och renoveringsprojekt. Detta sköts istället av företag, och avfallet klassas därmed som verksamhetsavfall.
Restavfallet förbränns i Högdalenverket och blir till värme och el. Grovavfallet sorteras vid en sorteringsanläggning.