Fåglar

Fasan
Fasan. Foto: Johan Pontén

Antalet häckande fågelarter i Stockholm har de senaste åren hållit sig omkring 126, vilket innebär cirka hälften av arterna i Sveriges häckfågelfauna. Även i innerstaden häckar ett drygt 60-tal arter.

Stockholms fågelfauna är relativt artrik för en storstad, mycket beroende på variationen av livsmiljöer som stadens sammanhängande grön- och blåstruktur erbjuder. Fåglar har ofta bra spridningsförmåga, men fragmentering av landskapet påverkar artsammansättningen. Särskilt påverkade blir de arter som kräver lite större ytor. Till exempelvis behöver sånglärka stora öppna gräsmarker, medan tofsmes och talltita kräver stora ytor av barrskog.

Svarthakedopping hör till de litet ovanligare fågelarterna man kan få se i Stockholm, bland annat i Kyrksjölötens naturreservat. Hägerkolonin vid Isbladskärret på Djurgården är en annan sevärdhet.

De flesta (omkring 20) av landets rovfågel- och ugglearter besöker Stockholm, men endast hälften av dessa häckar här. Till de senare hör duvhök, som gynnas av stadens rikliga tillgång på kråkfåglar och duvor. Duvhöken behöver äldre, kraftiga träd för sina risbon.

Försök att återinplantera ungar av pilgrimsfalk, en art som tidigare funnits i staden, görs av Stockholms Ornitologiska Förening med hittills ovisst resultat. Fågelflottar har lagts ut som extra häckplatser för sjöfåglar och vintermatningen vid Strömmen drar till sig tusentals fåglar varje år.

Innerstadens lufthav nyttjas om sommaren av tornseglare, som gärna bygger bo under takpannor. Den sällsynta arten svart rödstjärt är också knuten till stenstaden; 2015 hördes den sjunga från både Musikmuseets och Dramatens tak!


Åtgärder

Genomförd

Tornseglarholkar på tekniska nämndhuset

Åtgärd TEMA.4.3.3.2 Tornseglare trivs i den urbana staden. Deras boplatser blir dock allt mer en bristvara och arten är numera rödlistad. Ofta häcker dem under hustak med takpannor, men det finns intressanta exempel från andra länder där holkar placerats på broar, betongväggar och andra fundament.
Genomförd och utvärderad

Järva - Skogvaktarkärret restaurering och ny damm

Åtgärd TEMA.4.3.3.3 År 2007 anlades en damm i det befintliga Skogvaktarkärret med öppen vattenspegel och omväxlande grundare och djupare vattenområden i anslutning till Igelbäcken. Dammen utformades primärt för att gynna rekreation och fågelliv. Dammen tar även hand om näringsämnen och föroreningar och hindrar dessa att nå Igelbäcken.
Genomförd

Magelungen - boflottar för sjöfågel

Åtgärd TEMA.4.3.3.3 Ett rikt sjöfågelliv utgör en viktig del i stadens karaktär som en stad på vatten. Med tiden har dock den häckande sjöfågeln i Stockholm trängts tillbaka alltmer. En viktig orsak till minskningen är att ökad tillgänglighet för oss människor genom kajer, strandpromenader med mer skapat brist på skyddade boplatser.
Genomförd

Boflottar för sjöfågel i Hammarby sjö

Åtgärd TEMA.4.3.3.3 Ett rikt sjöfågelliv utgör en viktig del i stadens karaktär som en stad på vatten. Med tiden har dock den häckande sjöfågeln i Stockholm trängts tillbaka alltmer. En viktig orsak till minskningen är att ökad tillgänglighet för oss människor genom kajer, strandpromenader med mer skapat brist på skyddade boplatser.
Genomförd

Boflottar för sjöfågel i Årstaviken

Åtgärd TEMA.4.3.3.3 Ett rikt sjöfågelliv utgör en viktig del i stadens karaktär som en stad på vatten. Med tiden har dock den häckande sjöfågeln i Stockholm trängts tillbaka alltmer. En viktig orsak till minskningen är att ökad tillgänglighet för oss människor genom kajer, strandpromenader med mer skapat brist på skyddade boplatser.
Genomförd

Boflottar för sjöfågel i Lilla värtan

Åtgärd TEMA.4.3.3.3 Ett rikt sjöfågelliv utgör en viktig del i stadens karaktär som en stad på vatten. Med tiden har dock den häckande sjöfågeln i Stockholm trängts tillbaka alltmer. En viktig orsak till minskningen är att ökad tillgänglighet för oss människor genom kajer, strandpromenader med mer skapat brist på skyddade boplatser.
Genomförd

Boflottar för sjöfågel i Laduviken

Åtgärd TEMA.4.3.3.3 Ett rikt sjöfågelliv utgör en viktig del i stadens karaktär som en stad på vatten. Med tiden har dock den häckande sjöfågeln i Stockholm trängts tillbaka alltmer. En viktig orsak till minskningen är att ökad tillgänglighet för oss människor genom kajer, strandpromenader med mer skapat brist på skyddade boplatser.
Genomförs kontinuerligt

Fågelmatning vintertid vid Strömmen

Åtgärd TEMA.4.3.3.1 Vinterfåglar på Stockholms öppna vatten är ett uppmärksammat och tilltalande inslag i stadsbilden. Men fåglarna har svårt att själva skaffa sig föda under den kalla årstiden. Redan på 1930-talet matades fåglar vid Strömmen och sedan 1955 utfodras de regelbundet varje vinter av staden.
Genomförs kontinuerligt

Isbladskärret - restaurering

Åtgärd TEMA.4.3.3.2 Isbladskärret har varit föremål för en lång serie av restaureringsåtgärder alltsedan det tillkom som fågellokal i början av 1980-talet. Det främsta problemet är igenväxning av bladvass (Phragmites australis), kaveldun (Typha spp.) samt jättegröe (Glyceria maxima). Detta har medfört att tidigare utförda åtgärders effekt har varit hög men kortvarig.
Genomförd

Informationssatsning om Strömmens fågelliv

Åtgärd TEMA.4.3.3.4 Vid Strömmen i centrala Stockholm bedriver staden sedan 1950-talet fågelmatning vintertid. Aktiviteten drar till sig en mängd olika fågelarter. En informationssatning kring Strömmens fågelliv sker i samarbete mellan Stockholms stad och Stockholms Ornitologiska förening (StOF).
Förslag till åtgärd

Uppsättning av tornseglarholkar

Åtgärd TEMA.4.3.3.3 Tornseglare trivs i den urbana staden och är utmärkta insektsfångare. Deras boplatser blir dock allt mer en bristvara och arten är numera rödlistad. Ofta häcker dem under hustak med takpannor, men det finns intressanta exempel från andra länder där holkar placerats på broar, betongväggar och andra fundament.
Delområde TEMA.4.3.3
Senast uppdaterad: 2017-06-14
Kontakt