Avfallsmängder

Indikator TEMA. 9.1. 1

Indikatorn omfattar restavfall, matavfall, grovavfall, producentansvarsavfall samt farligt avfall. Vid omräkning till kg/person tas även hänsyn till antal arbetsplatser, fritidshus, och hotellgäster, detta för att öka jämförbarheten mellan olika kommuner.

Diagram
Tabell
Jämför

Mängd insamlat avfall från hushåll samt därmed jämförligt från annan verksamhet.

Välj avfallsslag
Rad-id	Mätområde	Datum	Värde (kg/person)
0	Förpackningar och returpapper	2007	90
1	Förpackningar och returpapper	2008	89
2	Förpackningar och returpapper	2009	82
3	Förpackningar och returpapper	2010	80
4	Förpackningar och returpapper	2011	74
5	Förpackningar och returpapper	2012	70
6	Förpackningar och returpapper	2013	66
7	Förpackningar och returpapper	2014	63
8	Förpackningar och returpapper	2015	60
9	Förpackningar och returpapper	2016	60
10	Förpackningar och returpapper	2017	61
11	Förpackningar och returpapper	2018	62
12	Förpackningar och returpapper	2019	63
13	Förpackningar och returpapper	2020	61
14	Förpackningar och returpapper	2021	67
15	Förpackningar och returpapper	2022	66
16	Förpackningar och returpapper	2023	59

Datakälla: Avfall Web

Exportera data till Excel

Kommentar

Över tid så har hushållens totala avfall minskat men 2023 ökade hushållens totala avfall till hur nivån var innan pandemin. Detta endast på grund av en uppgång av grovavfall och matavfall. Den långsiktiga nedåtgående trenden hör i viss utsträckning samman med teknikutveckling och ett förändrat konsumtionsmönster. Datorer och TV-apparater har till exempel blivit tunnare vilket gjort elektronikavfallet lättare. Hushållen konsumerar också allt färre papperstidningar och fler och fler sorterar sina förpackningar och matavfall.

Matavfallet är det enda mätområde som ökar för varje år under mätperioden.

Att grovavfallet generellt har minskat kan till viss del förklaras med att en allt större andel av hushållen bor i flerfamiljshus i takt med att staden förtätas. Dessa hushåll lämnar mindre mängder grovavfall än villahushåll. En ytterligare förklaring kan vara att stockholmarna i lägre grad själva tar hand om sitt grovavfall från bygg och renoveringsprojekt. Detta sköts istället av företag, och avfallet klassas därmed som verksamhetsavfall.

Restavfallet förbränns i Högdalenverket och blir till värme och el. Grovavfallet sorteras vid en sorteringsanläggning.