Gå direkt till sidans innehåll

Grönling i Igelbäcken

Indikator TEMA. 4.13. 10

Redan under slutet av 1600-talet odlades sannolikt fisken grönling (då kallad ”smärling”) i dammar på Djurgården i Stockholm. Idag är Igelbäcken på Järvafältet känd för sin förekomst av den i Sverige ovanliga fiskarten, som är självreproducerande i området.

Grönlingen är en bottenlevande fisk som föredrar steniga bottnar med gott om gömställen. Tidigare har grönlingen varit rödlistad men med hjälp av åtgärdsprogram har beståndet blivit livskraftigt igen inom Sverige. Igelbäcken är den enda grönlinglokalen i Stockholmsområdet. Bäcken delas av flera kommuner som utfört olika åtgärder för att förbättra förutsättningarna för grönlingen. I Stockholms stad har trots detta utveckling av grönlingbeståndet gått åt fel håll de senaste åren, vilket möjligtvis kan förklaras av ovanligt torra eller ovanligt blöta perioder under grönlingens lek. Etablering av flera bäverdämmen i bäcken kan också ha spelat in.

Provfiske med elfiskemetoden utförs årligen i Igelbäcken på uppdrag av berörda kommuner. De enskilda lokalerna provfiskas vartannat år enligt ett rullande schema. Det är främst förekomst av grönling som studeras men även andra fiskarter samt kräftor registreras. Provfiske har genomförts sedan 1999 vid Ulriksdal och Eggeby gård, senare har andra lokaler tillkommit.

Antal grönlingar vid provfiske i Igelbäcken vid Eggeby.

Rad-id Mätområde Datum Värde (antal/100 m2)

0

Igelbäcken

1999

159

1

Igelbäcken

2001

431

2

Igelbäcken

2002

336

3

Igelbäcken

2003

455

4

Igelbäcken

2004

382

5

Igelbäcken

2005

255

6

Igelbäcken

2006

135

7

Igelbäcken

2008

111

8

Igelbäcken

2010

69,2

9

Igelbäcken

2012

64,7

10

Igelbäcken

2013

56,6

11

Igelbäcken

2015

50,0

12

Igelbäcken

2017

42,4

13

Igelbäcken

2019

23,7

14

Igelbäcken

2021

31,1

15

Igelbäcken

2022

19,3

16

Igelbäcken

2023

6,80

Datakälla: SLU, elfiskedatabasen SERS samt Vaaka Naturkonsult

Kommentar

Vid provfiskena 2024 studerades fisk- och kräftfaunan på tre sträckor av Igelbäcken: Ulriksdal-Sörentorp, Kymlingelänken och Eggeby. Antalet grönlingar vid Eggeby var 2024 något högre än de senaste åren, liksom abborrarna. Signalkräftorna låg kvar på en något lägre nivå.

Vid Ulriksdal låg grönlingbeståndet kvar på en låg nivå, efter en tillfällig uppgång 2022, medan signalkräftorna hade ökat igen. Vid Kymlingelänken fångades ingen fisk alls. I diagrammet visas enbart utvecklingen för lokalen vid Eggeby. Fler resultat från provfiskets samtliga lokaler genom åren finns att läsa i rapporterna nedan.

Grönlingpopulationen har varierat på lokalerna mellan åren, men de som ändå verkar mest stabila är Eggeby och Ulriksdal-Sörentorp. Vid Eggeby har dock betydligt färre grönlingar fångats den senaste tioårsperioden än den föregående. Det finns många faktorer som påverkar grönlingförekomsten men de främsta verkar vara vattenflöde och signalkräftor. 2024 var det markant grumligt i vattendraget vid alla tre elfiskelokaler. Det har funnits fler strömsträckor i Igelbäcken men bäverns uppdämning av vattnet gör att flera av dessa har försvunnit eller försämrats.

Ansvarig organisation
  • Miljöförvaltningen
Kontakt
Uppdaterad: 2024-10-15