Utredningar om Mälaren

Här har vi samlat de utredningar, rapporter och skrifter som har tagits fram om Mälaren i ett förändrat klimat, från år 2010 till nutid. Materialet har i huvudsak producerats av MSB, Länsstyrelsen och SMHI, mycket underlagsmaterial har tagits fram inom ramen för Stockholms stads projekt Nya Slussen. Samtliga rapporter finns under "Dokument" längst ner på sidan.

Regeringen beslutade 2010 att ge Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) i uppdrag att analysera konsekvenserna av en översvämning i Mälaren för olika samhällssektorer. Uppdraget slutredovisades 2012 genom rapporten Konsekvenser av en översvämning i Mälaren. I utredningen analyserades bland annat konsekvenserna av den rekordhöga vattennivå som uppstod vintern 2000/2001. MSBs slutsats var att redan vid en vattennivå på en halv meter över Mälarens medelvattenstånd finns risk för att samhällsviktig verksamhet börjar slås ut.

Länsstyrelsen i Stockholms län inledde kring 2010 ett projekt kallat Anpassning till ett förändrat klimat, där ett antal utredningar och skrifter togs fram. Syftet var att stödja och underlätta anpassningsarbetet till ett förändrat klimat i Stockholms län. Arbetet genomfördes inom ramen för Länsstyrelsens uppdrag att samordna klimatanpassningsarbetet i länet, läs mer här.

Länsstyrelsen har också sammanställt och bedömt hur ett framtida klimat i det längre tidsperspektivet beaktats i utredningarna gällande nya Slussen och dess reglering av Mälaren. Granskningen har skett ur ett långsiktigt klimatperspektiv där fokus ligger på vatten- och naturmiljö. 2011 tog SMHI på uppdrag av Stockholms stad fram en ny regleringsstrategi, som presenterades i rapporten Förslag till ny reglering av Mälaren. Du kan läsa mer om Slussenprojektet och de olika underlagen här.

Länsstyrelserna runt Mälaren har tagit fram flera rapporter om Mälaren, vilka listas nedan under "Dokument". Rapporten Mälaren om 100 år – förstudie om dricksvattentäkten Mälaren i framtiden (2011) tar bland annat upp frågor om den globala havsnivåhöjningen och Mälarens framtid. Syftet var att uppmärksamma problematiken, beskriva frågeställningarna och visa exempel på vägval som kan bli nödvändiga.

Studien följdes upp med rapporten Mälarens och Saltsjöns framtid i ett brett perspektiv från 2013, där olika tänkbara scenarier för Mälarens framtida utveckling till följd av en stigande havsnivå har identierats. I rapporten identifieras tre olika strategiska vägval för hur den stigande havsnivån på lång sikt kan hanteras:

• Typåtgärd Sluss: höja slussar och dammluckor, och därmed Mälarens vattennivå, så att nivåskillnaden mellan sjön och havet bibehålls som idag (ca 70 cm).

• Typåtgärd Havsvik: låta Mälaren bli en havsvik, kompletterad med alternativ vattentäkt för produktion av dricksvatten (Vättern och Dalälven har nämnts som alternativ).

• Typåtgärd Barriär: bygga barriärer i skärgården som skyddar mot den stigande havsnivån, vilket kräver slussar och pumpstationer mm.

SMHI har tagit fram en regional analys av klimatförändringar i Stockholms län till år 2100, rapporten publicerades 2015. I rapporten Framtidsklimat i Stockholms län redovisas beräkningar av framtidens hydrologiska förhållanden avseende total tillrinning för bland annat Mälaren, liksom förändringar i temperatur och nederbörd.

2018 presenterade SMHI en ny kunskapssammanställning, Sveriges stora sjöar idag och i framtiden, som sammanfattade den senaste kunskapen om hur landets fyra största sjöar förväntas påverkas av klimatförändringarna fram till år 2100. Enligt SMHI väntas klimatförändringarna medföra bland annat förändrade vattennivåer, förändrade vattenflöden, ökande vattentemperatur, minskad istäckning samt havsnivåhöjning vilket ger konsekvenser för olika intressen runt sjöarna.

För Mälarens del beräknas avrinningen till sjön öka under vintern och minska under sommaren. Sommartid beräknas det därför bli vanligare med låga vattennivåer i Mälaren, vilket kan utgöra problem för sjöfarten. Ombyggnaden av Slussen i Stockholm, med en ökad tappningskapacitet och ny reglering, ger kraftigt minskade översvämningsrisker. Men på lång sikt, troligen någon gång bortom år 2100, kommer havsnivåhöjningen påverka nivåerna i sjön.

Vattentemperaturen i Mälaren beräknas öka och perioden med is att minska, enligt modellberäkningar till år 2100 av SMHI som redovisas i en specialrapport från 2017: Vattentemperaturer och is i Mälaren. Denna utveckling kan redan nu observeras i de olika klimatindikatorer för Mälaren som finns på webbplatsen Miljöbarometern. Dricksvattenproduktionen står inför nya förutsättningar, ett varmare vatten innebär ökad risk för bakterier. Kraftigare skyfall kan leda till att mer föroreningar spolas ut i sjöarna.

Sammanfattning av de viktigaste slutsatserna om Mälaren

Tabell från rapporten som sammanfattar de viktigaste slutsatserna om Mälaren.
Källa: "Sveriges stora sjöar idag och i framtiden", SMHI Klimatologi Nr 49, 2018.

År 2020 tog SMHI fram en ny rapport: Mälaren och aktuellt kunskapsläge om framtida havsnivåer, på uppdrag av Länsstyrelserna runt Mälaren. Syftet var att SMHI skulle granska de tidigare rapporterna från 2011-2013, utifrån nuvarande kunskapsläge om framtida havsnivåhöjning. Den nya rapporten innehåller bland annat följande slutsatser: en global havsnivåhöjning på 1 meter fram till 2100 kan inte, utifrån dagens kunskapsläge, ses som en övre gräns. En global havsnivåhöjning på 2 meter till år 2100 kan inte uteslutas enligt IPCC. SMHI konstaterar att "Kunskapsutvecklingen är snabb och skattningar av framtida havsnivåer behöver uppdateras när ny konsensusbaserad information presenteras." Rapporten finns under "Dokument" nedan.