Gå till sidinnehåll
Stockholms kommunMiljöbarometern

Värmeböljor och värmestress

Dykbild skärgården
Foto: Henrik Trygg
Tema TEMA.1.3.5

Klimatförändringarna kommer medföra fler och längre värmeböljor. Hårdgjorda ytor i städer lagrar värme vilket kan ha negativ hälsopåverkan. Värmeböljans längd har stor betydelse för hälsan liksom den maximala temperaturen och förekomsten av svala nätter.

Värmebölja är ett begrepp som används för en längre period med höga dagstemperaturer. Det finns ingen vedertagen internationell definition och även i Sverige förekommer flera definitioner enligt SMHI. En definition är ”En sammanhängande period då dygnets högsta temperatur är minst 25°C minst fem dagar i sträck”. En annan definition som använts i SMHIs regionala klimatprognoser är "En sammanhängande period med en dygnsmedeltemperatur över 20°C". En tredje variant är SMHIs varningssystem för höga temperaturer, där meddelande utfärdas om höga temperaturer om prognosen visar maximitemperaturer på minst 26°C tre dagar i följd.

Ihållande perioder av värme under sommaren kan orsaka både hälsoproblem och ökad dödlighet. Det gäller särskilt under de perioder när värmen är hög under hela dygnet. När nätterna är varma hinner kroppen inte återhämta sig. Riskgrupperna vid värmebölja är äldre, kroniskt sjuka, personer med funktionsnedsättning, små barn och gravida samt personer som tar vissa mediciner som påverkar kroppens förmåga att anpassa kroppsvärme och vätskebalans.

Människor i städer där värmeuppbygganden är stor riskerar i högre grad att utsättas för värmestress och värmerelaterade hälsoeffekter än människor bosatta utanför staden. Risken för värmestress ökar vid arbete utomhus och annan fysisk ansträngning i värme. Värmestressen innebär påfrestningar på hjärtat och blodcirkulationen. När inte svettningen klarar av att kyla kroppen stiger temperaturen i kroppen. I kombination med vätskebrist ökar påfrestningarna på kroppen.