Solinstrålning

Indikator TEMA.1.3.5.5

De två viktigaste faktorerna som påverkar solinstrålningen är enligt SMHI hur högt solen står på himlen och molnigheten. Halten av partiklar och vattenånga i atmosfären har också betydelse för hur mycket solstrålning som når jordytan.

Solinstrålningen registreras vid SMHI:s mätstation i Observatorielunden i centrala Stockholm. Den vetenskapliga benämningen är globalstrålning (kortvågig inkommande solstrålning), och mäts i kWh/m².

Medelvärdet för den årliga solinstrålningen i Stockholm för den nya normalperioden 1991-2020 är 989 kWh/m².

Diagram
Tabell
Jämför

Solinstrålning vid Observatorielunden, årsvärden

Datakälla: SMHI

Exportera data till Excel

Senaste värdet:

1064 kWh/m² (2022).

Utgångsvärde:

927,8 kWh/m² (1986).

Minsta sedan 1922:

839,2 kWh/m².

Normalvärde 1991-2020:

989,2 kWh/m².

Största sedan 1922:

1098 kWh/m².

Kommentar

Solinstrålningen i Stockholm har under den senaste tioårsperioden för flera år uppvisat värden långt över medelvärdet för normalperioden 1991-2020. Trenden är att solinstrålningen i Stockholm gradvis har ökat.

Enligt SMHI har den årliga solinstrålningen i Sverige ökat med omkring tio procent sedan mitten av 1980-talet. Detta är delvis till följd av förbättrad luftkvalitet och delvis till följd av ett mer högtrycksbetonat väder med mindre molnighet under sommarhalvåret. Läs mer på SMHI:s webb om orsakerna till detta, liksom hur det skiljer sig mellan olika årstider för landet som helhet.