Den globala uppvärmningen påverkar havsnivån på flera olika sätt. De viktigaste faktorerna är den termiska expansionen (havsvattnets temperaturutvidgning) samt bidrag från smältande glaciärer och de stora inlandsisarna på Grönland och Antarktis. Men det finns geografiska skillnader som beror på bland annat landhöjningen, vilket sammantaget ger stora regionala variationer i havets medelnivå - nu och i framtiden.
FNs klimatpanel IPCC publicerade 2019 en ny sammanställning om forskningsläget kring stigande havsnivåer. Enligt IPCC steg den globala havsnivån med 20 cm mellan 1901 och 2018. IPCCs bedömning är att havet globalt kan komma att stiga med drygt en meter fram till år 2100 för det högsta utsläppsscenariot (SSP5-8.5). IPCC anger i rapporten AR6 WG1 ett sannolikt intervall om 0,63 - 1,01 meter för SSP5-8.5, och till år 2150 0,98 - 1,88 meter. I samma rapport gör IPCC bedömningen att den globala havsnivån till år 2300 kan stiga med 2-7 meter för det högsta utsläppsscenariot.
Den stigande havsnivån märks redan nu. Enligt IPCC var den genomsnittliga havsnivåhöjningen 3,7 mm per år för perioden 2006-2018. I Stockholm är den årliga landhöjningen drygt 5 mm, vilket innebär att den relativa havsnivån fortfarande sjunker hos oss.
SMHI har under 2020 redovisat uppdaterad information om havsnivåhöjning längs Sveriges kuster samt beräkningar av framtida medelvattenstånd för Sveriges kustkommuner, baserat på projektioner framtagna av IPCC. Dessa beräkningar har gjorts för olika utsläppsscenarier, och för åren 2050 och 2100. IPCC redovisar uppgifter för såväl troliga som mindre troliga scenarier, läs mer på SMHIs webbplats.
Länsstyrelsen i Stockholms län har 2021 tagit fram uppdaterade rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå längs Östersjökusten i Stockholms län, som baseras på de nya underlagen från IPCC och SMHI, läs mer här.
