Bakgrund
Staden har en oräknelig mängd skräpkorgar, både inomhus och utomhus. Under 2019 köptes drygt 11,3 miljoner avfallspåsar och säckar av olika slag genom ramavtal, vilket uppskattningsvis motsvarar cirka 114 ton plast. Utöver det beräknas stadens entreprenörer använda cirka 40 000 påsar och säckar för alla skräpkorgar i stadsmiljön. Majoriteten av påsarna är gjorda av fossil plast och även om andelen påsar gjorda i återvunnen plast ökar så bidrar de ändå till klimatutsläpp eftersom de förbränns tillsammans med själva avfallet.
Syftet
Syftet med åtgärden är att stimulera till att minska onödig användning av soppåsar. De soppåsar som behöver användas ska vara tillverkade av så stor andel återvunnen plast som möjligt. I de fall det är aktuellt med andra material än plast är det viktigt att använda livscykelanalyser som grund för val.
Hanteringen av skräpkorgar inomhus utförs till största delen av lokalvårdspersonal och en majoritet av den är upphandlad och utförs av privata företag. I utemiljö är det också upphandlade entreprenörer som sköter hanteringen av skräpkorgar i parker och stadsmiljö. Därför är det viktigt att krav gällande hantering och val av soppåsar både ställs och följs upp av de upphandlande verksamheterna.
Genomförandet
Åtgärden berör i princip alla förvaltningar och bolag eftersom lokalvård utförs i hela staden. Vissa förvaltningar och bolag utför inte upphandlingen av lokalvården själva då de delar lokaler med andra. I dessa fall är det viktigt att påverka den som utför upphandlingen så att lämpliga krav kommer med. Upphandlingsmyndigheten har exempel på krav gällande resurseffektiv användning av soppåsar som kan användas. Genom att upphandla lokalvården som ren tjänst och avropa soppåsarna ifrån stadens centralupphandlade ramavtal så säkerställs också att påsar i återvunnen plast används. Naturligtvis kan verksamheterna själva också påverka antal och placering av skräpkorgarna inomhus och på så vis minska åtgången av soppåsar (se åtgärd 2.1 Intern kommunikation för exempel).
Trafikkontoret och stadsdelsförvaltningarna har ett särskilt ansvar att ställa krav på entreprenörerna som verkar i stadens utemiljöer.
Att ställa krav och följa upp att de följs av stadens leverantörer görs löpande mellan 2022 och 2026.