Projekt Groddjur i Stockholm

Under åren 2011-2013 anlades 12 nya groddjursdammar, sju 2011 och fem 2013, även denna gång med stöd från LONA. Platserna var: Långholmen (Bergsdammen), Långholmen (Engelska parken), Kyrksjölöten, Lillsjöparken, Ålstensskogen, Beckomberga, Hökarängsbadet, Fagersjöskogen, Högdalen (Cyklopen), Ormkärrsskogen, Korksskruvvägen och Majroskogen.

Projektet drevs av stadens idrottsförvaltning i samarbete med miljöförvaltningen, Stockholms herpetologiska förening och föreningen Rädda Långsjöns grodor. Syftet var att skapa ökade möjligheter för groddjurens överlevnad och föryngring i Stockholms stad.

Groddjuren är viktiga för näringsväven i stadens ekosystem. De lever både på land och i vatten och fungerar som bra indikatorer för biologisk mångfald och konnektivitet i landskapet (sammanlänkade naturområden med rätt livsmiljöer). Groddjur har även ett pedagogiskt värde och för rekreation (många vill titta på grodor). Groddjursdammarna är tänkta som "naturliga" dammar och ska helst inte kräva alltför mycket skötsel.

Projektet utmynnade i att ett nytt groddjursprojekt påbörjades 2014 - "Grodkollen" - vilket dessutom ville uppmuntra intresset för groddjuren hos föreningsliv och friluftsliv, till exempel via sociala medier där information och tips kan ges om exempelvis skötselbehov.