Miljöbarometern
Bete har skett kontinuerligt varje växtsäsong med undantag för vissa år, bland annat på grund av omläggning av kraftledningen inför Kymlingelänkens ändrade sträckning. Åtgärden föreslogs ursprungligen inom ramen för projektet Biologisk Utveckling av Stockholm (BUS) 2003.
Skogvaktarkärret - bete av våtängar
Highland Cattle ko. Foto: Johan Pontén
För att på ett naturvårdande sätt hålla landskapet öppet kring Skogvaktarkärret har Stockholms stad sedan 2005 låtit nötboskap beta där.
Åtgärdsstatus:
Genomförs kontinuerligtResultat
Växtliv
CONEC fick tidigare i uppdrag av staden att undersöka effekten av betet. Vid den första inventeringen av växter år 2005 syntes knappast någon påverkan av betespåsläppet (som precis skett) medan en klar positiv förändring av artantalet växter märktes 2008. Utbyggnaden av dammen har inneburit att flera nya växtarter har kunnat etablera sig och fler fågelarter letat sig till området.
Floran vid Skogvaktarkärret har undersökts närmare av miljöförvaltningen inom projektet ÖGA (Öppna Gräsmarkers Arter) vid tre tillfällen: 2007, 2012 och 2022. Artrikedomen ökade svagt i början av perioden men vissa känsliga arter verkar ha försvunnit på senare tid. Däremot hade betet gynnat spridningen av andra arter. Bevarandestatus för jättestarr och älggräs var god 2022 men något sämre för artmångfalden av växter generellt. Fortsatt bete eller slåtter är viktigt för att behålla en rik flora.
Fågelliv
Betet gynnar även fågellivet, som är rikt kring kärret. Inte minst vadare som enkelbeckasin, drillsnäppa, grönbena och skogssnäppa trivs bättre när stränderna hålls öppna. Exempel på vattenfåglar som förekommer i Skogvaktarkärret är smådopping, rörhöna och sothöna.