Miljöbarometern
Artrika ängsmarker är en av de mest hotade naturtyperna i landet. I Stockholm finns omkring 2 000 hektar öppen gräsmark, vilken utgör drygt 9% av stadens yta. En mycket liten del av gräsmarkerna har ännu kvar en vild, artrik ängsflora, som en rest av det gamla jordbrukslandskapet. De betesdjur och den slåtter som en gång skapade blomstrande hagar och ängar är idag en bristvara; vi hittar blomstermarkerna främst i stadens skyddade naturområden, som har en anpassad skötsel.
I de moderna välgödslade och klippta gräsmattorna trivs väldigt få ängsväxter. Exempel på numera sällsynta arter som ännu påträffas i Stockholm är korskovall, backsippa, jungfrulin, darrgräs och solvända. Dessa växter gynnas av traditionell hävd, det vill säga att man slår gräset årligen och tar upp höet eller låter får och kor beta. I de artrika ängsmarkerna trivs även en mångfald fjärilar, bin och andra insekter. Vissa fåglar är också beroende av hävdade gräsmarker för sin häckning, till exempel ängspiplärka och sånglärka, som numera är rödlistade i landet.
