Järva - Hästa groddamm

Hästa groddamm med omgivning. Foto: Magnus Sannebro

Åtgärd TEMA. 4.11.4. 8

År 2007 anlade exploateringskontoret Hästa groddamm i syftet att återskapa en våtmark med öppen vattenspegel för groddjur. Dammen anlades i anslutning till dikena söder om Hästa gård.

Åtgärdsstatus:

Genomförd 2007

Dammen är dimensionerad och utformad för att avskilja vattnets innehåll av näringsämnen och föroreningar till Igelbäcken. Projektet har finansierats av Miljömiljarden. Åtgärden föreslogs inom ramen för Biologisk Utveckling av Stockholm (BUS) 2003.

Då dammen utformats främst för groddjur har dammen ett varierande djup från mycket grunda partier samt djuphålor för övervintring. Slänterna är delvis täckta av skuggande buskage och är flacka för att grodorna ska kunna ta sig upp ur dammen. Dammbottnen har försetts med sten som bildar hålor.

Trafikkontoret ansvarar för skötseln av Hästadammen. Igenväxning förebyggs delvis genom planterad växtlighet i vattenytor och genom reglerbara vattennivåer. Dammens utlopp är reglerbart med sättar, dvs. träskivor som kan tas bort och läggas till för att justera vattennivån. Detta skapar bättre förutsättningar för fågelliv och underlättar skötseln. Efter dammen leds vattnet vidare till Igelbäcken i befintligt utloppsdike.

Resultat

Byggandet av dammen har inneburit att tidigare åkermark och åkermarksdiken har fått bilda en öppen vattenspegel där en del våtmarksväxter har kunnat etablera sig. Detta innebär i sig en ökad biologisk mångfald. Växt- och djurlivet vid Hästadammen har inventerats vid flera tillfällen.

Fågelliv

Häckfågelinventering utfördes av Dan Andersson 2007 på miljöförvaltningens uppdrag samt 2008 och 2009 på exploateringskontorets uppdrag (då via konsultföretaget CONEC). Fågellivet går inte så lätt att jämföra eftersom den första inventeringen gjordes när dammen redan fanns. Det är dock en anmärkningsvärt stor skillnad i häckningspoäng mellan 2007 och 2008, med högsta poäng för 2008. Dammen har inte bara betydelse som häckningslokal utan fungerar även som vattenresurs för många fåglar under torra somrar. Under vår och höst är den också en rastlokal, om än av mindre betydelse.

Växtliv

Växter inventerades 2005, innan dammen byggdes samt efter att dammen byggdes år 2008.

Bottenfauna

Bottenfauna inventerades 2008 och 2009. Bottenfaunan i dammen var 2008 och 2009 tämligen fattig. Det fanns få individer nedbrytare(vattengråsuggor), antagligen för att dammen ännu var så ny att något organiskt skikt inte har hunnit utbildas på botten. För att vara en så ny miljö hade dock många arter redan hittat hit, som t.ex. trollsländor och flicksländor.

Groddjur

År 2008 ingick dammen i Södertörnsekologernas groddjursinventering, på miljöförvaltningens uppdrag. Då påträffades mindre vattensalamander och vanlig groda. Vid miljöförvaltningens inventering 2018 konstaterades lek av padda och förekomst av mindre vattensalamander.

Förstärkning

Fler vattenväxter kan behöva planteras i dammen för att gynna salamandrars äggläggning, och övervintringshabitat i form av stenrösen och ris kan med fördel anläggas. Fisk och kanske även kräftor har tagit sig in i dammen, som bör tas bort då de påverkar groddjuren negativt. Flera mindre vatten skulle behövas omkring, gärna grunda för att gynna vanlig groda.

Skötsel

De öppna områdena runt Hästa groddamm bör hävdas kontinuerligt för att minska igenväxningen av dammen och samtidigt gynna hävdgynnad flora. Möjligheten att gå runt hela dammen bör förstärkas genom vassröjning och åtgärder vid djupa in- och utloppsdiken. I sydvästra kanten bör lägre buskage behållas som skapar skuggiga och fuktiga mikroklimat för groddjuren.