Skärgårdsrapporten 2016: Hur mår Stockholms skärgård?

För att undersöka tillståndet i Stockholms skärgård ger Stockholm Vatten och Avfall årligen ut Skärgårdsrapporten. Syftet är framför allt att ta reda på hur det renade vattnet från de tre stora avloppsreningsverken påverkar skärgårdens vatten.

Rapporten redovisar resultatet av mer än 2200 provtagningar under 2016. Hur är vattnets kemiska sammansättning? Hur ser det ut med biologiskt liv, med växtplankton, djurplankton och bottenfauna? På vilket sätt påverkar människan skärgården, till exempel genom renat avloppsvatten, och hur påverkas den av  utflödande Mälarvatten, och skärgårdens komplexa samspel mellan kemi och liv?

Situationen för vattnet i skärgården har under de senaste 20 åren blivit betydligt bättre. Genom förbättrade reningstekniker i avloppsreningsverken samt ökad miljömedvetenhet hos stockholmarna har algblomningarna minskat. Andra miljöstörande ämnen har också minskat.

I rapporten kan redovisas omfattande fakta om tillståndet i skärgården 2016. Här är några exempel:

• Under 2016 var utflödet av vatten från Mälaren betydligt lägre än genomsnittet de föregående tio åren. Sett under en längre tidsperiod, har utflödet dock ökat med åren. Det låga utflödet innebar bland annat att Mälaren bidrog med mindre fosfor och kväve än genomsnittet.
• Utsläppta mängder av fosfor och kväve från de tre stora avloppsreningsverken (Bromma, Henriksdal och Käppala) var under 2016 något lägre än året innan.
• Under 2016 följde syrehalterna i innerskärgården den normala variationen över större delen av året. Även halterna av totalfosfor följde generellt tidigare års variationer.
• Halterna av oorganisk fosfor och kväve (den form som är lättillgänglig för växter och plankton) i innerskärgårdens ytvatten var tydligt förhöjda i oktober och november i Lännerstasundet, samt vid Slussen, Blockhusudden, och Halvkakssundet. Detta kan troligen kopplas till det låga utflödet från Mälaren, som möjliggjort vatten från lägre nivåer att välla upp till ytan. I övrigt avvek vare sig oorganiskt fosfor eller kväve anmärkningsvärt från det normala variationsmönstret under året.
• I oktober 2016 uppmättes vid Slussen mycket höga bakterietal, vilket är en tydlig indikator på att utsläpp av orenat avloppsvatten, en så kallad bräddning, har skett. Mycket höga bakterietal uppmättes också i Hammarby sjö i augusti och september.
• Växtplanktonsammansättningen indikerar att den ekologiska statusen är måttlig i samtliga de provtagna områdena. Generellt sett har statusen i innerskärgården tydligt förbättrats under de senare åren. Den ekologiska statusen ska nå god senast till 2027 enligt beslut av Vattenmyndighetens för Norra Östersjön.