Skadade personer, fördelat på kön

Fördelningen mellan män och kvinnor som skadas i Stockholm är mycket jämn och har varit det sedan 2010. Under 2019 låg andelsfördelningen mellan kvinnor och män bland de skadade trafikanterna (49 % kvinnor och 51 % män) på likvärdig nivå som den för befolkningen (50,5 % kvinnor, 49,5 % män). Även om män och kvinnor skadas i ungefär samma utsträckning, skiljer sig sättet de skadar sig på vad gäller både trafikant- och olycksslag.

Skillnaderna beror främst på att deras resvanor skiljer sig åt i vissa avseenden. Nära hälften (45 %) av kvinnorna som varit med om en trafikolycka under 2019 var det i egenskap av fotgängare, motsvarande andel bland männen uppgick till knappt en fjärdedel (24 %). I genomsnitt har kvinnorna stått för 70 % av de senaste fem årens fallolyckor i Stockholms trafikmiljö. Några delförklaringar till varför just kvinnor är överrepresenterade bland dessa olyckor är att de går mer och därmed exponeras mer för olycksrisken och har en högre skaderisk när olyckan väl är framme jämfört med män.

Fler män än kvinnor skadas i cykel- och motorfordonsrelaterade trafikolyckor, och har länge varit så. De senaste fem åren har män stått för 57 % av de skadade cyklisterna och bilisterna i Stockholm – andelar som står i proportion till deras cyklande och bilåkande.

I Stockholm, liksom i resten av Sverige, utgörs en klar majoritet av de som omkommit i en trafikolycka av män. Under de senaste tio åren (2010-2019) har 71 % av de omkomna varit av manligt kön. Att män är så tydligt överrepresenterade kan förklaras med att de generellt tar större risker i trafiken än kvinnor. Under den senaste tioårsperioden har antalet omkomna kvinnor i trafiken bara varit fler under ett år; 2011 då ovanligt många kvinnliga fotgängare blev påkörda.

Här redovisas antalet män och kvinnor som skadats i en trafikolycka, i text och siffror.
Datakälla: STRADA (personer)

Kommentar

I statistiken ingår personer som avlidit eller skadats lindrigt, måttligt eller allvarligt i en trafikolycka. Personer med okända eller utan skador är ej inkluderade.
Trafikolyckor som annars klassas som ej officiell statistik (dvs självmord, sjukdomsfall och fallolyckor) räknas med i denna sammanställning.

Observera att antalet skadade inte är detsamma som antalet trafikolyckor då det kan skadadas flera personer i en och samma olycka. Olycksstatistiken förknippas med ett okänt mörkertal av varierande storleksgrad beroende på om den drabbade personen blivit inrapporterad som skadad av polis eller har uppsökt sjukvård och tillåtit registrering. Det finns dock inget statistiskt bortfall vad gäller dödsstatistiken.

2015-nu
Sedan början på 2015 är samtliga Stockholms läns akutsjukhus med i rapporteringen, vilket har höjt kvaliteten på statistiken. Dock har sjukhusen och polisen haft inrapporteringssvårigheter pga personalbrist och nya försvårande inrapporteringsregler, som framförallt slagit hårt mot rapporteringen av allvarligt skadade. Det totala antalet olyckor och skadade personer i dessa beräknas därför vara något högre än redovisat.

2013-2014
Den påtagliga minskningen av olyckor under 2014 beror på att polisen hade stora problem med sitt nya IT-system, vilket resulterade till ett stort bortfall - framförallt vad gällande de motorfordonsrelaterade trafikolyckorna. Ett visst bortfall skedde även under slutet av 2013.

2005-2010
Fram tom 2010 baserades statistiken främst på uppgifter från polisen eftersom många större Stockholms-sjukhus inte börjat rapportera in i Transportstyrelsens statistiksystem. Sjukhusen spelar en viktig roll eftersom de rapporterar in den absoluta majoriteten av singelolyckor med fotgängare och cyklister. Att många sjukhus inte rapporterat under hela tidsserien innebär att många trafikolyckor med oskyddade trafikanter inte syns statistiken. Den stora ökningen mellan 2005 och 2010 handlar därför snarare om en förbättring av statistiken än att antalet skadade skjutit i höjden på grund av bristande trafiksäkerhet.

Indikator TEMA.7.7.9
Senast uppdaterad: 2020-06-04
Kontakt