Skadade personer, fördelat på kön

Fördelningen mellan män och kvinnor som skadas i Stockholm är mycket jämn och har varit det sedan 2010. Under 2017 var andelsfördelningen bland de skadade trafikanterna lika, dvs. hälften kvinnor, hälften män. Fördelningen av befolkningen i Stockholm är likvärdig; 51 % kvinnor och 49 % män. Även om män och kvinnor skadas i ungefär samma utsträckning, skiljer sig sättet de skadar sig på vad gäller både trafikant- och olycksslag.

Skillnaderna beror främst på att deras resvanor skiljer sig åt i vissa avseenden. Nära hälften av kvinnorna som varit med om en trafikolycka under 2017 var fotgängare, motsvarande andel bland männen uppgick till knappt en fjärdedel. I genomsnitt har kvinnorna stått för 70 % av de senaste fem årens fallolyckor i Stockholms trafikmiljö. Några delförklaringar till varför just kvinnor är överrepresenterade bland dessa olyckor är att de går mer och därmed exponeras mer för olycksrisken och har en högre skaderisk när olyckan väl är framme jämfört med män.

Fler män än kvinnor skadas i cykel- och motorfordonsrelaterade trafikolyckor, och har länge varit så. Totalt sett står män för 57 % av de skadade cyklisterna och bilisterna i Stockholm – andelar som står i proportion till deras cyklande och bilåkande.

I Stockholm, liksom i resten av Sverige, utgörs en klar majoritet av de som omkommit i en trafikolycka av män. Under de senaste tio åren (2008-2017) har 70 % av de omkomna varit av manligt kön. Att män är så tydligt överrepresenterade kan förklaras med att de generellt tar större risker i trafiken än kvinnor. Under den senaste tioårsperioden har antalet omkomna kvinnor i trafiken bara varit fler under ett år; 2011 då ovanligt många kvinnliga fotgängare blev påkörda.

Skadade personer, fördelat på kön
Datakälla: STRADA (personer)

Kommentar

I statistiken ingår personer som avlidit eller skadats lindrigt, måttligt eller allvarligt i en trafikolycka. Personer med okända eller utan skador är ej inkluderade. Även olyckor som går under benämningen ej officiell statistik finns inkluderade i statistiken. Exempel på olyckor som inte ingår i den officiella statistikens definitioner av trafikolycka är självmord, sjukdomsfall och fallolyckor.

Observera att antalet skadade inte är detsamma som antalet trafikolyckor då det kan skadadas flera personer i en och samma olycka. Olycksstatistiken förknippas med ett okänt mörkertal av varierande storleksgrad beroende på om den drabbade personen blivit inrapporterad som skadad av polis eller har uppsökt sjukvård och tillåtit registrering.

2017
Under 2017 registrerades 3 979 trafikolyckor och 4 085 skadade personer i STRADA med avseende på Stockholms stad. Det är en minskning med 5 procent jämfört med 2016, vilket beror på ett minskat antal fallolyckor. Även om olyckorna och antalet skadade i trafikolyckor totalt sett minskade under 2017, var det ändå ett år med liknande nivåer som de två föregående åren vad gäller antalet inrapporterade olyckor. Att antalet olyckor och skadade ligger på lägre nivåer under senare år jämfört med 2010-2013 bedöms bero på att vintrarna varit mildare. Vintern 2017 var något mildare än året dessförinnan, och präglades dessutom inte av något snöfall i samma storleksordning som det som föll över Stockholm den 8 november 2016 och som fick rekordmånga fallolyckor på kort tid till följd. Bortser man helt från fallolyckorna i olycksstatistiken, ökade antalet skadade något, medan antalet olyckor var oförändrat.

2016
Antalet olyckor och trafikskadade ökade med 2 % jämfört med 2015, vilket snarare bör ses som en återhämtning av statistiken än en faktisk olycksökning. Ökningen gällde främst bland de oskyddade trafikanterna, vilket kan förklaras med att sjukvården – som registrerar flest olyckor med oskyddade trafikanter – varit en flitigare rapportör än polisen till STRADA under 2016. Störst ökning ses bland cyklisterna, som hade det näst största antalet registrerade skadade någonsin under föregående år. Ökningen skulle kunna vara en kombination mellan förbättrad inrapportering från sjukvården och att cyklingen fortsatt att öka i Stockholm – under 2016 nåddes nya rekordsiffror över samtliga tre räknesnitt.

2015
Sedan början på 2015 är samtliga Stockholms läns akutsjukhus med i rapporteringen, vilket har höjt kvaliteten på statistiken. Dock hade sjukhusen och polisen inrapporteringssvårigheter vad gäller de allvarliga olyckorna under 2015, vilket gör att antalet allvarliga olyckor/allvarligt skadade för det året antas ha varit något högre i verkligheten.

2013-2014
Den påtagliga minskningen av olyckor under 2014 beror på att polisen hade stora problem med sitt nya IT-system, vilket resulterade till ett stort bortfall - framförallt vad gällande de motorfordonsrelaterade trafikolyckorna. Ett visst bortfall skedde även under slutet av 2013.

2005-2010
Fram tom 2010 baserades statistiken främst på uppgifter från polisen eftersom många större Stockholms-sjukhus inte börjat rapportera in i Transportstyrelsens statistiksystem. Sjukhusen spelar en viktig roll eftersom de rapporterar in den absoluta majoriteten av singelolyckor med fotgängare och cyklister. Att många sjukhus inte rapporterat under hela tidsserien innebär att många trafikolyckor med oskyddade trafikanter inte syns statistiken. Den stora ökningen mellan 2005 och 2010 handlar därför snarare om en förbättring av statistiken än att antalet skadade skjutit i höjden på grund av bristande trafiksäkerhet.

Indikator TEMA.7.7.9
Senast uppdaterad: 2018-09-11
Kontakt