Skadade trafikanter per allvarlighetsgrad

Majoriteten av Stockholms trafikolyckor är lindriga och under de senaste åren har 7 av 10 skadade personer i trafiken erhållit skador av lindrigare karaktär. Till dessa skador räknas blåmärken, skrapsår, mindre skärsår utan större blodförlust och former av sträckning.

Den näst vanligaste skadan är en måttlig skada (exempelvis benbrott på armar eller ben) och drabbar i snitt drygt en fjärdedel av de trafikanter som skadas i Stockholmstrafiken

Andelen personer som skadats allvarligt i trafikolyckor ligger på en relativt låg nivå i Stockholm. Typexempel på vanliga skador bland de som skadas allvarligt är frakturer på höfter, olika skallskador samt frakturer på bröstkorg. Under 2017 låg antalet allvarligt trafikskadade på den lägsta nivån på tio år. Till viss del kan det förklaras med att den milda vintern minskat förekomsten av allvarliga fallolyckor. Dock står minskningen av allvarliga fallolyckor relaterad till vinterdagar enbart för en tredjedel av de senaste årens totala minskning samtidigt som det går att skönja en minskning även under årets varmare dagar, vilket är en indikation på fortsatt rapporteringsbortfall från sjukvårdens sida. Äldre personer (65 år och över) står för en betydande andel av de allvarligt skadade, men har under de senaste fyra åren minskat stadigt (40 %). Varför minskningen är så påtaglig för just denna åldersgrupp, finns ingen förklaring på.

Under 2017 omkom 16 personer, vilket är det högsta antalet på tio år. Sett som andel av samtliga dödsfall inom kommunen utgör trafikolyckorna en mycket liten del (0,2 procent). Trafikverkets granskning* av stadens dödsolyckor har konstaterat inblandning av alkohol och/eller droger i en tredjedel av fallen. Under 2017 var motsvarande andel 38 %. Ett betydande antal av dödsolyckorna som sker inom staden beror på faktorer som Trafikkontoret har liten eller mycket liten påverkan på, som sjukdom och grov vårdslöshet i trafik.

Skadade i trafiken per skadegrad
Datakälla: STRADA (personer)

Kommentar

I statistiken ingår personer som avlidit eller skadats lindrigt, måttligt eller allvarligt i en trafikolycka. Personer med okända eller utan skador är ej inkluderade. Även olyckor som går under benämningen ej officiell statistik finns inkluderade i statistiken. Exempel på olyckor som inte ingår i den officiella statistikens definitioner av trafikolycka är självmord, sjukdomsfall och fallolyckor.

Observera att antalet skadade inte är detsamma som antalet trafikolyckor då det kan skadadas flera personer i en och samma olycka. Olycksstatistiken förknippas med ett okänt mörkertal av varierande storleksgrad beroende på om den drabbade personen blivit inrapporterad som skadad av polis eller har uppsökt sjukvård och tillåtit registrering.

  • Trafikverkets granskning är ett resultat av totalt 87 dödsolyckstillfällen där alkohol/droger kunnat uteslutas eller verifieras under perioden 2006-2017.

2017
Under 2017 registrerades 3 979 trafikolyckor och 4 085 skadade personer i STRADA med avseende på Stockholms stad. Det är en minskning med 5 procent jämfört med 2016, vilket beror på ett minskat antal fallolyckor. Även om olyckorna och antalet skadade i trafikolyckor totalt sett minskade under 2017, var det ändå ett år med liknande nivåer som de två föregående åren vad gäller antalet inrapporterade olyckor. Att antalet olyckor och skadade ligger på lägre nivåer under senare år jämfört med 2010-2013 bedöms bero på att vintrarna varit mildare. Vintern 2017 var något mildare än året dessförinnan, och präglades dessutom inte av något snöfall i samma storleksordning som det som föll över Stockholm den 8 november 2016 och som fick rekordmånga fallolyckor på kort tid till följd. Bortser man helt från fallolyckorna i olycksstatistiken, ökade antalet skadade något, medan antalet olyckor var oförändrat.

2016
Antalet olyckor och trafikskadade ökade med 2 procent jämfört med 2015, vilket snarare bör ses som en återhämtning av statistiken än en faktisk olycksökning. Ökningen gällde främst bland de oskyddade trafikanterna, vilket kan förklaras med att sjukvården – som registrerar flest olyckor med oskyddade trafikanter – varit en flitigare rapportör än polisen till STRADA under 2016. Störst ökning syntes bland cyklisterna, som hade det näst största antalet registrerade skadade någonsin under föregående år. Ökningen skulle kunna vara en kombination mellan förbättrad inrapportering från sjukvården och att cyklingen fortsatt att öka i Stockholm – under 2016 nåddes nya rekordsiffror över samtliga tre räknesnitt.

2015
Sedan början på 2015 är samtliga Stockholms läns akutsjukhus med i rapporteringen, vilket har höjt kvaliteten på statistiken. Dock hade sjukhusen och polisen inrapporteringssvårigheter vad gäller de allvarliga olyckorna under 2015, vilket gör att antalet allvarliga olyckor/allvarligt skadade för det året antas ha varit något högre i verkligheten.

2013-2014
Den påtagliga minskningen av olyckor under 2014 beror på att polisen hade stora problem med sitt nya IT-system, vilket resulterade till ett stort bortfall - framförallt vad gällande de motorfordonsrelaterade trafikolyckorna. Ett visst bortfall skedde även under slutet av 2013.

2005-2010
Fram tom 2010 baserades statistiken främst på uppgifter från polisen eftersom många större Stockholms-sjukhus inte börjat rapportera in i Transportstyrelsens statistiksystem. Sjukhusen spelar en viktig roll eftersom de rapporterar in den absoluta majoriteten av singelolyckor med fotgängare och cyklister. Att många sjukhus inte rapporterat under hela tidsserien innebär att många trafikolyckor med oskyddade trafikanter inte syns statistiken. Den stora ökningen mellan 2005 och 2010 handlar därför snarare om en förbättring av statistiken än att antalet skadade skjutit i höjden på grund av bristande trafiksäkerhet.

Indikator TEMA.7.7.4
Senast uppdaterad: 2018-09-11
Kontakt