Trafikolyckor per olyckstyp

Det finns många olika kategorier trafikolyckor, men ett par av dem dominerar helhetsbilden. Stockholms tre vanligaste olyckor är fallolyckor bland fotgängare, upphinnandeolyckor med motorfordon samt cykel singelolyckor. Tillsammans står de för två av tre trafikolyckor som sker i staden.

Fallolyckan är den absolut vanligaste olyckan som sker i samhället, även i trafikmiljö. En av tre trafikolyckor i Stockholms stad är en fallolycka. I de allra flesta fall skadas fotgängaren måttligt eller lindrigt. Olyckorna är starkt väderberoende och sker oftast pga halka. I snitt har 59 % av alla de fallolyckor som rapporterats in (2010-2017) skett under dagar med vinterklimat*, trots att dessa dagar endast står för en liten andel (24 %) av årets dagar. Även om fallolyckorna är kraftigt säsongsbetonade, sker de året runt. Dessa året-runt-olyckor kan bero på alltifrån ojämnt underlag, sviktande hälsa till dåligt underhåll eller bristande uppmärksamhet. Under de senaste fyra åren (2014-2017) har antalet dagar med vinterklimat i snitt varit 38 % färre jämfört med perioden 2010-2013, vilket minskat det totala antalet fallolyckor i samma storleksordning.

Upphinnandeolyckorna med motorfordon är den näst vanligaste trafikolyckstypen i Stockholm och sker när ett eller flera motorfordon kör på framförvarande fordon eftersom de inte hunnit stanna i tid. Denna typ av olyckor är starkt kopplade till platser där trafikflödet är som störst och under tider då risken för köbildning är som värst, vilket gör att större vägar såsom Essingeleden, Drottningholmsvägen, Södertäljevägen, Södra länken och Nynäsvägen är särskilt drabbade. Under 2017 var antalet upphinnandeolyckor 713 stycken, vilket innebär en viss minskning jämfört med året innan.

Singelolyckor med cykel är den tredje vanligaste olyckstypen i Stockholm och har under de senaste fem åren i genomsnitt stått för 15 % av samtliga trafikskadade och 62 % av de skadade cyklisterna. Singelolyckornas uppkomst beror på olika saker, och i många fall går det inte att specifikt urskilja varför. I de fall då orsak har angetts mer ingående är vägarnas underhåll och utformning, föremål på vägarna samt cyklistens beteende och interaktion med cykeln vanligt förekommande. Under 2017 ökade olyckorna med 10 % jämfört med 2016, vilket skulle kunna kopplas till den ökande cyklingen under 2017. Antalet cykelpassager 2017 var 6 % fler jämfört med 2016, och framförallt ökade cyklingen under vintermånaderna.

Trafikolyckor per olyckstyp
Datakälla: STRADA (olyckor)

Kommentar

Observera att antalet olyckor inte är detsamma som antalet skadade personer då det kan skadadas flera personer i en och samma olycka. Olycksstatistiken förknippas med ett okänt mörkertal av varierande storleksgrad beroende på om den trafikolyckan blivit rapporterad av polis eller den skadade uppsökt sjukvård och tillåtit registrering.

  • Med vinterklimat menas dygn där SMHI uppmätt medeltemperaturer under 1 plusgrad och/eller snödjup.

2017
Under 2017 minskade olyckorna något. Den största antalsminskningen syns bland fotgängare i fallolyckor och bilister i upphinnandeolyckor . Med tanke på att fallolyckorna står för en betydande mängd av olycksstatistiken är det viktigt att sätta antalet olyckor i relation till hur åren varit vädermässigt. De senaste fyra åren (2014-2017) har antalet dygn med frysgrader och snö varit färre jämfört med åren 2010-2013, vilket också resulterat till ett lägre antal fallolyckor.

2016
Antalet olyckor och trafikskadade ökade med 2 % jämfört med 2015, vilket snarare bör ses som en återhämtning av statistiken än en faktisk olycksökning. Ökningen gällde främst bland de oskyddade trafikanterna, vilket kan förklaras med att sjukvården – som registrerar flest olyckor med oskyddade trafikanter – varit en flitigare rapportör än polisen till STRADA under 2016. Störst ökning ses bland cyklisterna, som hade det näst största antalet registrerade skadade någonsin under föregående år. Ökningen skulle kunna vara en kombination mellan förbättrad inrapportering från sjukvården och att cyklingen fortsatt att öka i Stockholm – under 2016 nåddes nya rekordsiffror över samtliga tre räknesnitt.

2015
Sedan början på 2015 är samtliga Stockholms läns akutsjukhus med i rapporteringen, vilket har höjt kvaliteten på statistiken. Dock hade sjukhusen och polisen inrapporteringssvårigheter vad gäller de allvarliga olyckorna under 2015, vilket gör att antalet allvarliga olyckor/allvarligt skadade för det året antas ha varit något högre i verkligheten.

2013-2014
Den påtagliga minskningen av olyckor under 2014 beror på att polisen hade stora problem med sitt nya IT-system, vilket resulterade till ett stort bortfall - framförallt vad gällande de motorfordonsrelaterade trafikolyckorna. Ett visst bortfall skedde även under slutet av 2013.

2005-2010
Fram tom 2010 baserades statistiken främst på uppgifter från polisen eftersom många större Stockholms-sjukhus inte börjat rapportera in i Transportstyrelsens statistiksystem. Sjukhusen spelar en viktig roll eftersom de rapporterar in den absoluta majoriteten av singelolyckor med fotgängare och cyklister. Att många sjukhus inte rapporterat under hela tidsserien innebär att många trafikolyckor med oskyddade trafikanter inte syns statistiken. Den stora ökningen mellan 2005 och 2010 handlar därför snarare om en förbättring av statistiken än att antalet skadade skjutit i höjden på grund av bristande trafiksäkerhet.

Indikator TEMA.7.7.3
Senast uppdaterad: 2018-09-11
Kontakt