Ekologisk status

Undervattensbild med fiskar och vass
Foto: Magnus Melin

Övergödning, miljögifter och fysisk påverkan bidrar till att det blir svårt att uppnå god ekologisk status i stadens vatten till år 2021 respektive 2027.

Ekologisk status är en sammanvägd bedömning av olika kvalitetsfaktorer bestående av både vattenkvalitet och djur- och växtfaunans beskaffenhet samt de fysiska förhållandena i vattnet och dess närmiljö. Tre fjärdedelar av vattenförekomsterna i Stockholm har en ekologisk status som är måttlig eller sämre.

Endast en fjärdedel uppnår god ekologisk status

Tre fjärdedelar av vattenförekomsterna i Stockholm har en ekologisk status som är måttlig eller sämre. Dessa vattenförekomster är föremål för de åtgärdsprogram som Vattenmyndigheten tillsammans med Länsstyrelsen tar fram och som kommunen till stora delar ansvarar för att genomföra. Enligt vattendirektivet ska samtliga nå god status senast 2015. De flesta av vattenförekomsterna i Stockholm har dock fått en tidsfrist fram till 2021 respektive 2027.

Ekologisk status är en sammanvägd bedömning av olika kvalitetsfaktorer bestående av både vattenkvalitet och djur- och växtfaunans beskaffenhet samt de fysiska förhållandena i vattnet och dess närmiljö.

Avloppsvatten och förorenat dagvatten påverkar mest

Det är i huvudsak övergödning, miljögifter och förändade habitat genom fysisk påverkan som bidrar till att Stockholms sjöar och vattendrag inte uppnår god ekologisk status. Dessa miljöproblem orsakas av ett antal påverkansfaktorer varav de viktigaste är utsläpp av förorenat avloppsvatten och dagvatten samt fysiska förändringar till följd av de aktiviteter som kännetecknar en urban miljö. Mälarens vatten påverkas även av uppströms liggande källor som jordbruk och enskilda avlopp.

Nya kriterier och bättre underlag gav sämre klassning 2014

Bedömningen av ekologisk status görs av Länsstyrelsen var sjätte år, en gång per vattenförvaltningscykel. Skillnaden mot föregående bedömning som gjordes 2009 är att en större andel vatten har måttlig eller sämre status. Detta beror främst på att det tillkommit nya vattenförekomster och inte att det skett någon faktiskt miljöförändring i de befintliga vattenförekomsterna. Dessutom har antalet vattenförekomster som är klassificerade som kraftigt modifierade minskat till följd av nya bedömningsgrunder.

Orsaken till förändringarna i status är dels kopplade till att mer och bättre övervakningsdata blivit tillgänglig, vilket gör att bedömningarna är säkrare. Dels har nya bedömningsgrunder för hydromorfologi tillkommit och denna kvalitetsfaktor har i större utsträckning än tidigare fått genomslag i bedömningarna. Slutligen har man i denna förvaltningscykel tagit hänsyn till särskilda förorenande ämnen som koppar och zink.

Den försämrade statusen beror med andra ord inte på försämringar i miljön utan på förändrade kriterier vid bedömningen. De åtgärder som genomförts sedan 2009 har inte haft någon dramatisk effekt på den sammanvägda ekologiska statusen trots att de har haft betydelse för enskilda parametrar, så som siktdjup och totalfosfor.

Sammantaget behövs kraftfulla åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna. Ett led i detta arbete är att ta fram lokala åtgärdsprogram med syfte att peka ut vad som behöver göras, av vem och när för att normerna ska kunna nås i enlighet med den Handlingsplan för god vattenstatus som antagits av kommunfullmäktige.

Om Ekologisk status

Kvalitetsfaktorerna som ingår i bedömningen av ekologisk status skiljer sig något mellan sjöar, vattendrag och kustvatten. De biologiska kvalitetsfaktorerna avser generellt fisk, mindre ryggradslösa djur som insekter och kräftdjur, vattenväxter samt alger och växtplankton. De fysikalisk- kemiska kvalitetsfaktorerna innefattar generellt näringsämnen, försurning, siktdjup, ljusförhållanden samt så kallade särskilda förorenande ämnen. De hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna som visar på de fysiska förutsättningarna i vattnet och närmiljön innefattar exempelvis möjlighet till fria vandringsvägar (konnektivitet), vattendragets, sjöns eller det direkta närområdets fysiska form och utseende (morfologiska förhållanden) samt vattennivå och flöden (hydrologisk regim).

Vattenförekomster utgörs av sjöar, vattendrag och kustvatten av en viss storlek och betydelse. De vatten som inte klassificeras som vattenförekomster benämns inom vattenförvaltningen som övrigt vatten.

Ett avrinningsområde är det landområde, inklusive sjöar, som avvattnas via samma vattendrag. Området avgränsas av topografin som skapar vattendelare gentemot andra avrinningsområden. Det vill säga all nederbörd som faller inom avrinningsområdet rinner ut i havet via enbart ett vattendrag.

Delområde TEMA.3.5
Senast uppdaterad: 2017-10-06
Kontakt

Artiklar

God vattenkvalitet värt miljarder för stockholmarna

Att Stockholms sjöar och vattendrag mår bra är mycket värdefullt för Stockholms invånare. En ny rapport som staden låtit göra visar att stockholmarna värderar god vattenkvalitet så högt att det trots kostnaderna är en samhällsekonomisk vinst att förbättra vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag. (Feb 2017)

Dokument