Värmebölja

Indikator TEMA. 1.3.6. 6

Temperaturen registreras av SMHI vid mätstationen i Observatorielunden i centrala Stockholm. Denna indikator redovisar varje års längsta värmebölja, i antal dygn. Begreppet värmebölja kan definieras på olika sätt, här används SMHIs definition ”En sammanhängande period då dygnets högsta temperatur är minst 25,0°C minst fem dagar i sträck”.

För denna indikator avses temperaturdygnet, som sträcker sig mellan klockan 19-19 svensk tid enligt SMHIs nuvarande definition. Data finns tillgängliga på SMHIs hemsida med startår 1941.

Medelvärdet för den nya normalperioden 1991-2020 för årets längsta värmebölja var 8,4 dygn. I denna beräkning ingår även år då ingen värmebölja (enligt definitionen ovan) inträffade. Dessa år får då värde = 0, vilket framgår i diagrammet nedan.

Diagram
Tabell
Jämför

Årets längsta värmebölja vid Observatorielunden, antal dygn

Datakälla: SMHI

Exportera data till Excel

Senaste värdet:

11 dygn (2023)

Utgångsvärde:

9 dygn (1941)

Normalvärde 1991-2020:

8,4 dygn

Kommentar

Värmeböljor inträffar inte varje år, och när de inträffar varierar längden och även antalet per år. För mätstationen Observatorielunden varade årets längsta värmebölja i genomsnitt 4,8 dygn under referensperioden 1961–1990, jämfört med 8,4 dygn under den nya normalperioden 1991–2020. Detta motsvarar en ökning med 75 procent. I beräkningen ingår även år då ingen värmebölja inträffade (se ovan).

Vid Observatorielunden uppmättes 2018 den längsta värmebölja som har registrerats sedan 1941. Värmeböljan uppgick till 25 dygn och pågick mellan den 12:e juli och 5:e augusti.

Analysen av tidsserien från Observatorielunden visar att det har blivit vanligare att åtminstone en värmebölja inträffar årligen. Under referensperioden 1961–1990 inträffade minst en värmebölja under 19 av 30 år, vilket utgör 63 % av åren. Under normalperioden 1991–2020 inträffade minst en värmebölja under 24 av 30 år, vilket motsvarar 80 %.

Under de år då värmeböljor inträffat verkar trenden gå mot färre men längre värmeböljor, genom att flera korta värmeböljor ”växer ihop” till en lång under den senaste tidsperioden (1991-2020).

2023 års längsta värmebölja varade i 11 dygn (20-30 juni).