Gå till sidinnehåll
Stockholms kommunMiljöbarometern

Järva naturutvecklingsområde

Utsikt över delar utav Igelbäckens kulturreservat
Igelbäckens kulturreservat, Järvafältet. Foto: Johan Pontén
Åtgärd TEMA.4.11.5.6

Järvafältet är stort, sammanhängande och värdefullt grönområde med en rik kulturhistoria. Området hyser en mångfald av biotoper och funktioner för såväl natur och rekreation, varför en fortsatt utveckling är aktuellt. Området ingår delvis i Igelbäckens kulturreservat som Stockholms stad bildade år 2006 för att bevara och utveckla odlingslandskapet.

Utvecklingen av Järva togs upp som förslag i BUS (Biologisk utveckling av Stockholm 2003) för att förstärka artrika biotoper och öka deras naturupplevelser för att höja områdets rekreationsvärden och biologiska mångfald.

Slåtter med upptag ska ske kontinuerligt enligt skötselplanen för Igelbäckens kulturreservat. Slåtter har bedrivits bitvis på Järvafältet sedan flera år tillbaka, men flera viktiga slåtterytor har tyvärr utelämnats. Sedan 2015 och framöver kommer även de särskilt viktiga floraytorna, de så kallade ÖGA-ytorna (Öppna Gräsmarkers Arter) att inkluderas i slåttern.

Den kontinuerliga skötseln är en förutsättning för att den biologiska mångfalden ska bibehållas och utvecklas. Inom området förekommer ett antal rödlistade, hävdberoende arter som backsippa, korskovall, backtimjan och backklöver. Backsippan har här sina enda kvarvarande växtlokaler i staden.

Skötseln delas mellan Rinkeby-Kista och Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning samt Trafikkontoret. Trafikkontoret ansvarar för skötseln inom Igelbäckens kulturreservat.

Resultat

På Järvafältet har det genomförts, och genomförs fortfarande, en rad åtgärder som gynnar områdets biologiska mångfald - särskilt vad gäller fågelliv och groddjur. Delar av Järvafältet bildade dessutom år 2006 Igelbäckens kulturreservat. Detta, tillsammans med en tillhörande digital skötselplan som håller på att tas fram under 2015, ökar förutsättningarna ytterligare för att bibehålla och utveckla natur- och rekreationsvärdena i området.

Växtlivet
År 2000, 2006 och 2012 inventerades kärlväxtfloran i området inom projektet ÖGA (Öppna Gräsmarkers Arter). Sex lokaler inventerades 2012. Endast i 1/3 av de undersökta områdena skedde då skötsel enligt gällande skötselplan. Endast 1/3 av av de undersökta områdena uppvisade en gynnsam bevarandestatus för skyddsvärda arter. Ett större betesprojekt hjälper upp främst vanliga betesmarksarter, vilket är utmärkt. På markerna med regionalt sällsynt torrstäppflora har dock inte bete bedrivits. Det är istället slitage av människor som rör sig i markerna som varit den starkaste bevarandefaktorn. De senaste 10 åren har detta slitage minskat, och eftersom områdena inte slagits eller betats på ett fördelaktigt sätt är därför bevarandestatusen för dessa arter negativ.

Uppdaterad: 2023-11-15