När en större mängd nederbörd faller på kort tid brukar det kallas för ett skyfall, eftersom regnet upplevs som häftigt och kraftigt. SMHI:s definition av skyfall är minst 50 mm på en timme eller minst 1 mm på en minut. Skyfall som uppfyller SMHI:s första definition är relativt ovanliga, därför används ibland även definitionen minst 15 mm regn på 15 min.
Nästan alla skyfall inträffar sommartid, främst juli och augusti, och oftast i samband med åskväder. Skyfall ger ofta upphov till översvämningar lokalt när stora vattenmängder samlas i lågpunkter i terrängen. Problemen med skyfall förvärras ju mer av markytan som är hårdgjord, med risk för översvämning av avloppsledningsnätet.
Stockholms stad har tagit fram en skyfallsmodell som visar möjliga översvämningsrisker i staden vid ett intensivt skyfall med 100-års återkomsttid. Hänsyn har då tagits till de klimatförändringar som kan inträffa till år 2100. Länsstyrelsen har tagit fram en länstäckande skyfallskartering samt rekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall, som stöd i fysisk planering. På Stockholm Vatten och Avfalls Dagvattenwebb kan du läsa mer om stadens arbete med dagvatten- och skyfallshantering.
Ett förändrat klimat medför att regnmängderna förväntas att öka i framtiden. Enligt SMHI:s regionala klimatanalys för Stockholms län från 2015 bedöms årsnederbörden öka med 20-30 procent till år 2100. De extrema skyfallen blir också vanligare. Den maximala dygnsnederbörden beräknas öka med 20-30 procent.
Ny forskning kring skyfall i ett förändrat klimat visar enligt SMHI att klimatförändringarnas effekt på skyfall kan bli ännu kraftigare än vad dagens prognoser förutspår. Arbetet med klimatanpassning kan alltså behöva ta hänsyn till ännu mer extrema nederbördstillfällen i framtiden.
