Gå till sidinnehåll
Stockholms kommunMiljöbarometern

CLARITY pilotprojekt skyfallshantering i City

Högupplösta skyfallskartor över Cityområdet.
Högupplöst skyfallsmodellering, figur till vänster visar Vattenflöde, till höger Max vattendjup. Illustration: WSP.
Åtgärd TEMA.1.3.3.4

CLARITY var ett EU-finansierat projekt som pågick under åren 2017-2020 med partners från fem länder. SMHI var projektledare för den svenska delen, där övriga partners var WSP, Länsstyrelsen i Jönköpings län samt Stockholms stad. Projektets huvudsyfte var att utveckla ett system för identifiering och kvantifiering av olika klimatrisker, samt att analysera effekter av olika klimatanpassningsåtgärder.

I Stockholm har CLARITY-projektet främst bidragit till att analysera effekterna av ett skyfall i Stockholms City och hur olika grönstrukturlösningar kan utnyttjas för att minska skadorna till följd av översvämning. Effekterna på luftkvalitet av trädplanteringar i gaturum har också analyserats. Projektet har genomförts genom ett samarbete mellan Miljöförvaltningen och WSP. Läs mer om CLARITY-projektet på webbplatsen MyClimateServices.

Pilotprojektet om skyfallshantering i City har omfattat området: Birger Jarlsgatan – Humlegården – Norrmalmstorg – Berzelii park. Valet av pilotområde baserades på resultat från Stockholms skyfallsmodell, som visade att detta område kommer att drabbas av omfattande översvämningar vid ett skyfall. Syftet med pilotprojektet var att undersöka hur grön infrastruktur kan användas för att åtgärda skyfallsproblematik. För projektets genomförande bildades en referensgrupp med representanter från Miljöförvaltningen, Trafikkontoret, Stockholm Vatten och Avfall, Stadsbyggnadskontoret, Östermalms stadsdelsförvaltning, WSP och Statens fastighetsverk.

En ny högupplöst skyfallsmodellering (1x1 meter) i programmet MIKE 21 genomfördes för att kvantifiera flöden och vattenutbredning i pilotområdet, se skyfallskartor här. Baserat på karteringen har platser för potentiella skyfallsåtgärder på markytan identifierats i samråd med referensgruppen. Effekten av de föreslagna åtgärderna har testats i GIS-programmet Scalgo, och en ny körning av skyfallsmodellen med åtgärder inlagda har genomförts, där effekterna på flöden, vattenutbredning och vattendjup har analyserats. Resultaten utgör underlag för stadens fortsatta arbete med framtagande av åtgärdsplaner för skyfallshantering, där Östermalm utgör pilotområde.

Resultat

Den genomförda skyfallsutredningen har visat att de föreslagna åtgärderna har effekt avseende minskad översvämningsutbredning, minskade flöden och vattenhastigheter. Fortsatt arbete krävs för att besluta vilka vattendjup och vattenhastigheter som kan anses vara acceptabla, och utifrån det analysera åtgärdernas storlek och utformning, liksom hur olika åtgärder hänger ihop hydrauliskt. Läs mer här i WSPs rapport.

Slutsatser från pilotprojektet om skyfallshantering i City

  • I projektet har en metod testats som kombinerar verktygen MIKE 21 för hydraulisk modellering och Scalgo för topografisk analys, vilket ger möjlighet att testa flera skyfallsåtgärder på ett tidseffektivt sätt.
  • Resultaten visar att det är mycket stora vattenvolymer som måste fördröjas och kanaliseras genom den täta stadsmiljön, många åtgärder krävs.
  • Humlegården är en stor park som kan fylla en viktig funktion för att temporärt dämma upp och fördröja stora flöden vid ett skyfall.
  • Birger Jarlsgatan kommer troligen behöva utformas som en “skyfallsväg” för att leda stora vattenmängder ner till Nybroviken på ett kontrollerat sätt.
  • Det finns idag en barriär vid Berzelii park/Raoul Wallenbergs torg som måste åtgärdas för att minska dämningen av regnvatten uppströms, relativt stora åtgärder krävs här.
  • Det är viktigt att undersöka alla tänkbara åtgärder uppströms, för att reducera vattenflöden/översvämning nerströms, enligt principen ”Många bäckar små…”.
  • Planerade skyfallsåtgärder bör också bidra till att förbättra stadsmiljön, och vara multifunktionella. Samtidigt ska kulturhistoriska intressen mm beaktas, vilket kommer att vara en utmaning i det fortsatta arbetet.

Utvärdering av olika verktyg för skyfallsanalyser

Resultaten från jämförelsen mellan hydraulisk modellering med MIKE21 och Scalgo-analysen visar att Scalgo väl representerar översvämningsutbredningen i lågpunkterna som erhålls efter att regnet har upphört, men att man missar de maximala nivåerna som i många fall är viktigast att dimensionera för. Dessutom missar man översvämningsutbredningen längs alla flödesvägar. I områden med stora tillrinnande ytor i förhållande till vattenvolymen i lågpunkten, och där utloppet från lågpunkten är begränsat i förhållande till den tillrinnande volymen, är det troligt att Scalgo underskattar översvämningsutbredningen och översvämningsdjupen.