Indikatorn Maximal dygnstemperatur utgörs av varje års högsta uppmätta temperatur. Temperaturen registreras av SMHI vid mätstationen i Observatorielunden i centrala Stockholm, och utgör grund för beräkning av dygnsmaxvärden. För denna indikator avses temperaturdygnet, som sträcker sig mellan klockan 19-19 svensk tid enligt SMHI:s definition.
Medelvärdet för den nya normalperioden 1991-2020 var 30,6 °C.
| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (°C) |
|---|---|---|---|
|
0 |
Linjär trend |
1941 |
28,1 |
|
1 |
Linjär trend |
2023 |
31,5 |
Diagrammet visar den maximala dygnstemperaturen sedan år 1941 för mätstationen Observatorielunden. Tidsserien uppvisar en stor variation från år till år, samtidigt som trenden visar en tydlig ökning. Under referensperioden 1961–1990 var den maximala dygnstemperaturen i genomsnitt 29,8°C. Detta kan jämföras med 30,6°C under den nya normalperioden 1991–2020, en ökning med 0,8°C.
Det är vanligast att årets högsta dygnstemperatur uppmäts i juli, detta har skett drygt hälften av åren i tidsserien. Näst vanligast är att det inträffar i juni, följt av augusti. Vid ett fåtal fall har det skett i maj. Den 8 augusti 1975 uppmättes den hittills högsta temperaturen i Stockholm: 35,4°C.
Miljöförvaltningen genomförde 2019 en fördjupad analys av temperaturdata för Stockholm, läs rapporten här. En jämförelse mellan mätstationerna Observatorielunden (innerstad) och Högdalen (ytterstad) under perioden 1991–2019 visade att den maximala dygnstemperaturen var 2°C högre för mätstationen i Observatorielunden jämfört med Högdalen. Detta är troligtvis ett resultat av den urbana värmeö-effekten i innerstadens tätbebyggda miljö, jämfört med ytterstaden som har mer grönska vilket sänker temperaturen.
2023 var den maximala dygnstemperaturen i Stockholm 30,2°C.
Miljöbarometern