Gå direkt till sidans innehåll

Kvicksilver i sediment

Indikator TEMA. 6.2. 4

Variationen inom ett område kan vara stor. Även om proverna tas på samma plats kan halterna skilja mellan två provtagningar. Värdena ska därför inte användas för att bedöma trender inom enskilda vattenområden.

Kvicksilverhalter i ytsediment

Rad-id Vattenområde Senaste värdet (µg/g ts) Datum

0

Brunnsviken

 1,6

2016

1

Bällstaviken

 2,8

1997

2

Bällstaån

 1,1

1997

3

Djurgårdsbrunnsviken

 1,7

1997

4

Drevviken

 0,2

2002

5

Fiskarfjärden

 0,2

2013

6

Fiskarfjärden (Vårberg)

 0,10

2013

7

Fjäderholmarna

 1,6

2002

8

Flaten

 0,2

2002

9

Görväln

 0,10

1999

10

Hammarby sjö

 1,5

1997

11

Judarn

 0,3

2002

12

Karlbergskanalen, Klara Sjö

 3,9

1997

13

Kyrkfjärden

 0,09

2013

14

Kyrksjön

 0,2

2002

15

Käppala

 1,5

2013

16

Laduviken

 0,3

2002

17

Lidingöbron

 0,9

2013

18

Lilla Värtan

 1,5

2013

19

Lillsjön

 0,4

2002

20

Långsjön

 0,3

2002

21

Magelungen

 0,2

2002

22

Reimersholme

 0,6

2013

23

Riddarfjärden

 2,0

2013

24

Råcksta Träsk

 0,2

2002

25

Rödstensfjärden

 0,09

2013

26

Saltsjön

 3,7

2013

27

Sicklasjön

 1,4

2002

28

Stora Essingen

 0,6

2002

29

Trekanten

 2,0

2002

30

Ulvsundasjön

 0,9

2013

31

Årstaviken

 2,1

2013

32

Ältasjön

 0,2

2002

Datakälla: Rapporter: IVL B1297 (1998), Stockholm Vatten (1999), SGU (2001), IVL B1538 (2003), SGU (2010:17), Länsstyrelsen 2011:19 (2011), JP Konsult (2015:3), NIRAS sedimentprovtagning Brunnsviken (2016)
Databas: SLU (1987)

Tillståndsklassning

Rad-id Färg Beskrivning Gräns

0

 Mycket höga halter

>5,0 µg/g ts

1

 Höga halter

1,0–5,0 µg/g ts

2

 Måttligt höga halter

0,3–1,0 µg/g ts

3

 Låga halter

0,2–0,3 µg/g ts

4

 Mycket låga halter

<0,2 µg/g ts

Ansvarig organisation
  • Miljöförvaltningen
Kontakt
Uppdaterad: 2025-04-08