Zink i sediment

Förzinkat broräcke. Foto: Mattias Prodromou Dahlqvist

Indikator TEMA. 6.25. 7

Variationen inom ett område kan vara stor. Även om proverna tas på samma plats kan halterna skilja mellan två provtagningar. Värdena ska därför inte användas för att bedöma trender inom enskilda vattenområden.

Diagram
Tabell
Jämför

Zinkhalt i ytsediment
Rad-id	Vattenområde	Senaste värdet (µg/g ts)	Datum
0	Brunnsviken	680	2016
1	Bällstaviken	690	1997
2	Bällstaån	1300	1997
3	Djurgårdsbrunnsviken	810	1997
4	Drevviken	400	2002
5	Fiskarfjärden	280	2013
6	Fiskarfjärden (Vårberg)	220	2013
7	Fjäderholmarna	310	2002
8	Flaten	710	2002
9	Görväln	250	1999
10	Hammarby sjö	1000	1997
11	Judarn	310	2002
12	Karlbergskanalen, Klara Sjö	1100	1997
13	Kyrkfjärden	170	2013
14	Kyrksjön	280	2002
15	Käppala	200	2013
16	Laduviken	440	2002
17	Lidingöbron	240	2013
18	Lilla Värtan	240	2013
19	Lillsjön	630	2002
20	Långsjön	590	2002
21	Magelungen	320	2002
22	Reimersholme	300	2013
23	Riddarfjärden	520	2013
24	Råcksta Träsk	890	2002
25	Rödstensfjärden	170	2013
26	Saltsjön	470	2007
27	Sicklasjön	1400	2002
28	Stora Essingen	320	2002
29	Trekanten	1800	2002
30	Ulvsundasjön	560	2013
31	Årstaviken	800	2013
32	Ältasjön	360	2002

Datakälla: Rapporter: IVL B1297 (1998), Stockholm Vatten (1999), IVL B1538 (2003), SGU (2010:17), Länsstyrelsen 2011:19 (2011), JP Konsult (2015:3), NIRAS sedimentprovtagning Brunnsviken (2016)
Databas: SLU (1987) SGU (2001)

Exportera data till Excel

Tillståndsklassning
Rad-id	Beskrivning	Gräns
0	Mycket höga halter	>5000 µg/g ts
1	Höga halter	1000–5000 µg/g ts
2	Måttligt höga halter	300–1000 µg/g ts
3	Låga halter	150–300 µg/g ts
4	Mycket låga halter	<150 µg/g ts

Zink i sediment

Tillståndsklassning