Totalfosfor, vattendrag

Indikator TEMA. 3.3.8.2. 3

Provtagning genomförs en gång i månaden i tre vattendrag. Prover tas vid Bällstaåns mynning strax uppströms Solvalla, i Forsån vid Nynäsvägen och i Igelbäcken vid Slottsallén i Solna. Indikatorn visar medianvärdet av årets tolv provtillfällen. I Mälarens utflöde, vid Centralbron, tas prov varje vecka. Denna indikator visar ett medianvärde av alla veckor.

Totalfosforhalten ska minska i Stockholms vattendrag, eller bibehållas i de vattendrag som idag har låga eller måttliga halter. I vattendrag redovisar man inte augustivärden, som för sjöar och kustvatten, utan istället årsmedianvärden. Detta är för att vattnet i vattendragen rör sig mer, och rörelsen av fosfor mellan vatten och sediment är inte lika påtaglig som i annat vatten.

Diagram
Tabell
Jämför

Ytvattnets innehåll av totalfosfor, årsmedianvärden.

Välj vattenområde
Rad-id	Mätområde	Datum	Värde (µg/l)
0	Mälarens utflöde - Centralbron	1968	78
1	Mälarens utflöde - Centralbron	1969	80
2	Mälarens utflöde - Centralbron	1970	87
3	Mälarens utflöde - Centralbron	1971	63
4	Mälarens utflöde - Centralbron	1972	50
5	Mälarens utflöde - Centralbron	1973	49
6	Mälarens utflöde - Centralbron	1974	49
7	Mälarens utflöde - Centralbron	1975	42
8	Mälarens utflöde - Centralbron	1976	56
9	Mälarens utflöde - Centralbron	1977	39
10	Mälarens utflöde - Centralbron	1978	34
11	Mälarens utflöde - Centralbron	1979	39
12	Mälarens utflöde - Centralbron	1980	42
13	Mälarens utflöde - Centralbron	1981	42
14	Mälarens utflöde - Centralbron	1982	49
15	Mälarens utflöde - Centralbron	1983	44
16	Mälarens utflöde - Centralbron	1984	43
17	Mälarens utflöde - Centralbron	1985	39
18	Mälarens utflöde - Centralbron	1986	36
19	Mälarens utflöde - Centralbron	1987	30
20	Mälarens utflöde - Centralbron	1988	33
21	Mälarens utflöde - Centralbron	1989	32
22	Mälarens utflöde - Centralbron	1990	29
23	Mälarens utflöde - Centralbron	1991	26
24	Mälarens utflöde - Centralbron	1992	23
25	Mälarens utflöde - Centralbron	1993	24
26	Mälarens utflöde - Centralbron	1994	25
27	Mälarens utflöde - Centralbron	1995	24
28	Mälarens utflöde - Centralbron	1996	27
29	Mälarens utflöde - Centralbron	1997	27
30	Mälarens utflöde - Centralbron	1998	27
31	Mälarens utflöde - Centralbron	1999	30
32	Mälarens utflöde - Centralbron	2000	27
33	Mälarens utflöde - Centralbron	2001	38
34	Mälarens utflöde - Centralbron	2002	31
35	Mälarens utflöde - Centralbron	2003	25
36	Mälarens utflöde - Centralbron	2004	27
37	Mälarens utflöde - Centralbron	2005	26
38	Mälarens utflöde - Centralbron	2006	26
39	Mälarens utflöde - Centralbron	2007	29
40	Mälarens utflöde - Centralbron	2008	24
41	Mälarens utflöde - Centralbron	2009	26
42	Mälarens utflöde - Centralbron	2010	26
43	Mälarens utflöde - Centralbron	2011	20
44	Mälarens utflöde - Centralbron	2012	26
45	Mälarens utflöde - Centralbron	2013	26
46	Mälarens utflöde - Centralbron	2014	26
47	Mälarens utflöde - Centralbron	2015	26
48	Mälarens utflöde - Centralbron	2016	25
49	Mälarens utflöde - Centralbron	2017	23
50	Mälarens utflöde - Centralbron	2018	29
51	Mälarens utflöde - Centralbron	2019	23
52	Mälarens utflöde - Centralbron	2020	26
53	Mälarens utflöde - Centralbron	2021	22
54	Mälarens utflöde - Centralbron	2022	24
55	Mälarens utflöde - Centralbron	2023	23

Datakälla: SLU samt Stockholm Vatten och Avfall

Exportera data till Excel

Kommentar

Klassificering av status för fosfor beräknas för var enskild vattenförekomst. Detta genom att dela ett beräknat referensvärde med uppmätt halt av totalfosfor. Referensvärdet motsvarar en bakgrundshalt för varje vattenförekomst och beräknas utifrån ett antal platsspecifika parametrar. Resultatet av beräkningen, en ekologisk kvalitetskvot (EK-värde), jämförs därefter med klassgränser i de bedömningsgrunder för klassificering av ekologisk status som finns sammanställda i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter. Slutresultatet ger en statusklass i en av fem klasser; hög, god, måttlig, otillfredsställande eller dålig status.

Den längsta mätserien visar Mälarens utflöde vid Centralbron. Här har halterna minskat med två tredjedelar jämfört med det högsta värdet 1970. Sedan 1990-talet har det dock inte skett någon ytterligare förbättring. Bällstaåns fosforhalter är betydligt högre och varierar kraftigt år för år utan tydlig trend. De förhöjda fosforhalterna under de senaste åren i Bällstaån kan sannolikt kopplas till flera pågående stora exploateringar i närheten av ån. Fosforhalten i Igelbäcken visar en svagt uppåtgående trend sedan det lägsta uppmätta värdet 2006. Forsåns fosforhalt har minskat under senare år och motsvarar nu god status.