Arter och artgrupper

Padda. Foto: Jerker Idestam

Tema TEMA. 4. 3

Stadens flora och fauna är en brokig blandning av inhemska, exotiska och förvildade arter. Många växter och djur har lyckats anpassa sig och trivs till och med i vår grönblå stad, medan andra kräver en proaktiv förvaltning för att på sikt överleva.

I Stockholm finns vissa mycket sällsynta arter, som den bredbandade ekbarkbocken i de gamla ekarna på södra och norra Djurgården. Här finns också en mängd andra arter som inte är lika sällsynta men som på olika sätt berikar stockholmarna med ekosystemtjänster.

Särskilt prioriterade artgrupper

Arbetet för biologisk mångfald behöver omfatta såväl de unika och sällsynta arterna som de som kan kännas igen och upplevas av många. I stadens Handlingsplan för biologisk mångfald lyfts ett antal artgrupper fram som särskilt prioriterade. Exempelarterna inom parentes är representanter för dessa artgrupper.

Gamla ekar (bredbandad ekbarkbock, brun guldbagge)
Gamla tallar (reliktbock, tallticka)
Fladdermöss (mustaschfladdermus/taigafladdermus)
Bin och pollinerare (svartpälsbi, bastardsvärmare)
Rovfåglar (duvhök, tornfalk)
Groddjur (större vattensalamander, padda)
Fiskar (abborre, grönling)
Trollsländor (mosaiksländor)
Skyddsvärda urbana arter (tornseglare, paddfot)
Skyddsvärda skogslevande arter (tofsmes, linnea)
Skyddsvärda gräsmarksväxter (backsippa, gullviva)

Mer information om tillståndet för exempelarterna finns på ArtArken (länk längst ner på sidan).

Kategorier

Groddjur

Tema TEMA. 4.3. 1

Groddjuren minskar kraftigt i hela världen. I Stockholm är situationen också trängd, men förutsättningarna har på senare år förbättrats genom förstärkningsåtgärder på många håll. Stadens egna inventeringar bekräftar att groddjursfaunan svarat på detta.

Fiskar

Tema TEMA. 4.3. 2

Stockholms vatten är hem för många olika fiskarter. Till de vanligaste hör abborre, gädda, löja, mört, braxen, björkna, gös, öring, sutare, nors, strömming och gärs. Men ovanligare arter kan också hittas, så som grönlingen i Igelbäcken på Järvafältet. Norrström, som utgör kontakt mellan Mälaren och Östersjön, är ett av landets fiskrikaste vattendrag och nyttjas av ett 30-tal arter, däribland olika laxfiskar.

Fåglar

Tema TEMA. 4.3. 3

Den totala antalet häckande fågelarter i Stockholm har de senaste åren hållit sig omkring 125 vilket innebär knappt hälften av arterna i Sveriges häckfågelfauna. Även i innerstaden häckar ett drygt 60-tal arter.

Kräldjur

Tema TEMA. 4.3. 4

Kräldjur syns tämligen sällan i Stockholm, utöver i stadens större naturområden. Lämpliga livsmiljöer har blivit sällsynta och barriärerna många. Det finns dock ännu möjligheter att förbättra förutsättningarna genom att tillskapa nya, värdefulla kräldjursmiljöer i staden.

Skyddsvärd flora

Tema TEMA. 4.3. 5

Utöver alla de vanliga kärlväxterna i Stockholm finns idag ett drygt 100-tal rödlistade* arter och totalt 42 nationellt fridlysta arter. I många fall pekar de ut miljöer som hjälper oss att förstå vilken brukningsform som tidigare rådde på platsen. Att bevara skyddsvärd flora kan därför ses som en kulturgärning.

Pollinatörer och andra småkryp

Tema TEMA. 4.3. 6

I Stockholms stad lever ett myller av olika småkryp. Här har över 3 000 arter av insekter hittats och hundratals arter av andra ryggradslösa djur, såsom spindlar, kvalster, kräftdjur, snäckor, musslor och maskar.

Bottenfauna

Tema TEMA. 4.3. 7

De djur som lever på bottnar av sjöar och vattendrag kallas för bottenfauna. Det handlar oftast om småkryp så som olika kräftdjur, insektslarver, maskar, snäckor och musslor. Genom att studera vilka arter som förekommer i bottenfaunan så kan man få en indikation om vattnets status.

Kryptogamer

Tema TEMA. 4.3. 8

Till gruppen kryptogamer hör bland annat svampar, mossor och lavar. Många av dem trivs i störningsfria miljöer och är bra indikatorer på miljöförändringar.

Däggdjur

Tema TEMA. 4.3. 9

I Stockholms stad förekommer merparten av regionens däggdjursarter. Vissa är införda eller knutna till mänsklig bebyggelse. Andra finns främst i stadens större naturområden.